Att vara lärare i Sverige II, inom anpassningsperiod

Sammanfattning

Behörighetskrav

Antagen till ULV-projektet enligt Förordning om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning(SFS nr 2008:1101).
Kompletteringshänvisning från Skolverket till en anpassningsperiod samt genomgången kurs Att vara lärare i Sverige I.

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2017, vår 2016

Kurskod:
LL228P version 1,1
Engelsk benämning:
Being a Teacher in Sweden II, within Introduction Period
Fördjupningsnivå
G2F
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
21 mars 2017
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
28 augusti 2017
Ersätter kursplan fastställd:
14 december 2015

Förkunskapskrav

Antagen till ULV-projektet enligt Förordning om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning(SFS nr 2008:1101).
Kompletteringshänvisning från Skolverket till en anpassningsperiod samt genomgången kurs Att vara lärare i Sverige I.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen är en del av ULV-projektet enligt Förordning om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning(SFS nr 2008:1101).

Syfte

Kursen syftar till att studenterna ska komplettera sin utländska lärarexamen genom att utveckla förtrogenhet för det svenska skolsystemet och läraruppdraget.

Att vara lärare i Sverige II, inom anpassningsperiod, 9 hp

Innehåll

Teorier om läroprocesser, kognitiv utveckling och kulturell mångfald ingår i delkursen. Vikten av att skapa goda lärandemiljöer betonas. Fokus läggs vid barns och ungas språk- och kunskapsutveckling och betydelsen av att möta, och se alla barns och ungas olikheter som resurser i en inkluderande skola diskuteras. Utifrån studenternas tidigare erfarenhet behandlar delkursen didaktiska frågor. I delkursen studeras också olika former för bedömning och utvärdering av lärande. Särskild vikt i delkursen läggs vid kursdeltagarens egen språkutveckling.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

  • identifiera och problematisera några olika perspektiv inom utvecklingspsykologi och lärandeteori
  • beskriva och diskutera olika arbetssätt i förskola/skola utifrån styrdokument, didaktiska överväganden och ett inkluderande förhållningssätt
  • resonera om förhållandet mellan språk-, kunskaps- och identitetsutveckling
  • granska och ta ställning till olika former för bedömning, betygssättning och utvärdering med stöd av aktuell forskning och styrdokument
  • uttrycka sig sammanhängande och varierat i såväl tal som skrift utifrån kunskaper om det svenska språkets struktur och vokabulär

Arbetsformer

Delkursen innehåller varierande arbetsformer. Delursens arbetsformer, som kan utgöras av föreläsningar, grupparbeten, seminarier, självständigt arbete och fältstudier, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål och i samverkan mellan studenter och kursledare. I kursen ingår nätburen kommunikation.

Bedömningsformer

Examinationen består av:

  • Prov 1: Skriftlig presentation (Written Presentation), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 5.
  • Prov 2: Muntlig och skriftlig presentation (Oral and Written Presentation), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 2, 3 och 5.
  • Prov 3: Muntlig och skriftlig presentation (Oral and Written Presentation), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 4 och 5.
Omtentamen 2 är en skriftlig individuell tentamen på plats.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Verksamhetsförlagd utbildning, 10,5 hp

Innehåll

I delkursen genomför studenten verksamhetsförlagd utbildning som följs upp i samtal och seminarier. Studenten deltar i förskolans/skolans arbete utifrån de villkor som råder och går in i den planering och i det arbete som sker på partnerskolan. Den verksamhetsförlagda och högskoleförlagda utbildningen integreras genom att studenten ges möjlighet att reflektera över kopplingen mellan forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap och den egna pedagogiska verksamheten/undervisningen tillsammans med andra studenter samt lärarutbildare från högskola och från förskola/skola. I arbetet med studentens professionsutveckling genom hela utbildningen används matriserna i skriften På väg mot förskolläraryrket/På väg mot läraryrket vilka beskriver progression i fyra nivåer utifrån tre utvecklingsområden. Matriserna beskriver förskollärar-/läraryrket i hela dess komplexitet och bildar underlag för samtal om studentens professionsutveckling vilket inbegriper studentens självvärdering.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

  • reflektera över sin förskollärar-/lärarroll med tydlig och relevant koppling till de teoretiska studierna samt formulera slutsatser för den egna professionsutvecklingen
  • i enlighet med verksamhetens mål och med ett relevant ämneskunnande planera och genomföra en trygg pedagogisk verksamhet där lek, lärande och omsorg förenas och där barns intressen, förmågor och behov utgör grunden för de didaktiska valen (förskollärare)/planera och leda undervisning utifrån verksamhetens mål och med ett relevant ämneskunnande samt med beaktande av barns och elevers intressen, förmågor och behov (lärare)
  • kommunicera och samverka med barn, elever och vuxna på ett tydligt, lyhört och ansvarsfullt sätt i enlighet med förskolans/skolans uppdrag
  • identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och kompetens utifrån en värdering av de egna insatserna i kursen

Arbetsformer

Delkursen utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och förskollärar-/lärarutbildare på partnerskola och högskola. Delkursen består av verksamhetsförlagd utbildning på partnerskola under handledning av förskollärare/lärare samt samtal och seminarier som bygger på att studenterna aktivt bidrar med erfarenheter, reflektioner och perspektiv i form av exempelvis samtal, loggbok och planeringar. Studenten utnyttjar digitala medier för samarbete och lärande.

Bedömningsformer

Bedömningen består av fullgjord verksamhetsförlagd utbildning som dokumenteras i ett skriftligt omdöme av handledande förskollärar-/lärarutbildare på fältet. Det skriftliga omdömet baseras på de tre utvecklingsområdena analys- och reflektionsförmåga, didaktisk kompetens samt kommunikativt och demokratiskt ledarskap vilka konkretiserar delkursens lärandemål och beskrivs i matriserna i skriften På väg mot förskolläraryrket/På väg mot läraryrket. Bedömningen består vidare av att den pedagogiska verksamheten/undervisningen följs upp i ett dokumenterat samtal mellan student, examinator och handledande lärarutbildare på fältet. Därutöver består bedömningen av ett seminarium baserat på studentens egen dokumentation. Studenten äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för verksamhetsförlagd del.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Verksamhetsförlagd utbildning, 25,5 hp

Innehåll

I delkursen genomför studenten verksamhetsförlagd utbildning som följs upp i samtal och seminarier. Studenten deltar i förskolans/skolans arbete utifrån de villkor som råder och går in i den planering och i det arbete som sker på partnerskolan. Den verksamhetsförlagda och högskoleförlagda utbildningen integreras genom att studenten ges möjlighet att reflektera över kopplingen mellan forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap och den egna pedagogiska verksamheten/undervisningen tillsammans med andra studenter samt lärarutbildare från högskola och från förskola/skola.

I arbetet med studentens professionsutveckling genom hela utbildningen används matriserna i skriften På väg mot förskolläraryrket/På väg mot läraryrket vilka beskriver progression i fyra nivåer utifrån tre utvecklingsområden. Matriserna beskriver förskollärar-/läraryrket i hela dess komplexitet och bildar underlag för samtal om studentens professionsutveckling vilket inbegriper studentens självvärdering.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

  • med utgångspunkt i forskning och erfarenhetsbaserad kunskap kritiskt värderande reflektera över sitt förskollärar-/läraruppdrag samt formulera tydliga slutsatser för den egna professionsutvecklingen
  • med utgångspunkt i didaktiska och omsorgsetiska överväganden och goda ämneskunskaper självständigt kunna planera och genomföra en trygg och utmanande pedagogisk verksamhet där lek, lärande, kreativitet och omsorg förenas och såväl det enskilda barnets som barngruppens potentialer tas tillvara (förskollärare)/ med utgångspunkt i goda ämneskunskaper och teoretiskt förankrade didaktiska överväganden självständigt kunna organisera och genomföra undervisning på ett dialogiskt och empatiskt sätt med elevers olika intressen, förmågor och behov i tydligt fokus (lärare)
  • på ett ansvarsfullt och empatiskt sätt kommunicera med barn/elever och vuxna samt samverka med förskolans/skolans aktörer kring verksamhetens mål och utformning
  • identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och kompetens utifrån en värdering av de egna insatserna i kursen

Arbetsformer

Delkursen utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och förskollärar-/lärarutbildare på partnerskola och högskola. Delkursen består av verksamhetsförlagd utbildning på partnerskola under handledning av förskollärare/lärare samt samtal och seminarier som bygger på att studenterna aktivt bidrar med erfarenheter, reflektioner och perspektiv i form av exempelvis samtal, loggbok och planeringar. Studenten utnyttjar digitala medier för samarbete och lärande.

Bedömningsformer

Bedömningen består av fullgjord verksamhetsförlagd utbildning som dokumenteras i ett skriftligt omdöme av handledande förskollärar-/lärarutbildare på fältet. Det skriftliga omdömet baseras på de tre utvecklingsområdena analys- och reflektionsförmåga, didaktisk kompetens samt kommunikativt och demokratiskt ledarskap vilka konkretiserar delkursens lärandemål och beskrivs i matriserna i skriften På väg mot förskolläraryrket/På väg mot läraryrket.
Bedömningen består vidare av att den pedagogiska verksamheten/undervisningen följs upp i ett dokumenterat samtal mellan student, examinator och handledande lärarutbildare på fältet. Därutöver består bedömningen av ett seminarium baserat på studentens egen dokumentation.
Studenten äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för verksamhetsförlagd del.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. (s. 14-95)
Forsell, Anna (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber (s. 11-178)
Gärdenfors, Peter (2011). Lusten att förstå. Stockholm: Natur och kultur (270 s.) Lindström, Lars; Lindberg, Viveca & Pettersson, Astrid (2011): Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholms Universitets förlag. 2:a uppl. (270 s.) Sjögren, Annick (2006). Här går gränsen : om integritet och kulturella mönster i Sverige och Medelhavsområdet. Dialogos förlag AB (200 s.)
Skolverket (2011). Läroplaner för förskolan, för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet och för gymnasieskolan.
www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser
Valbar litteratur och artiklar utifrån utbildningsspår (ca 800 s.)
Valbar skönlitteratur (ca 250 s.)
Referenslitteratur
Språkrådet (2008) Svenska skrivregler. Stockholm: Liber

Kursvärdering

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övrigt

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning inklusive delkursen Att vara lärare i Sverige II, inom anpassningsperiod, 9hp.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Kultur-språk-medier.

Mer information om utbildningen

Anmälan

28 augusti 2017 - 25 mars 2018 Dagtid 100% Malmö