Att vara lärare

Sammanfattning

Behörighetskrav

Se utbildningsplan.

Denna kurs ges som en del av program:

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2019, vår 2018

Kurskod:
LL620G version 1,8
Engelsk benämning:
Being a Teacher
Fördjupningsnivå
A1F
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
22 maj 2014
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
01 september 2014
Ersätter kursplan fastställd:
22 maj 2014

Förkunskapskrav

Se utbildningsplan.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i lärarexamen med inriktning mot förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk verksamhet, grundskolans tidigare år, grundskolans senare år, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
I kursen ingår 4 veckor verksamhetsförlagd tid, varav 4 veckor utgörs av en sammanhängande period.
Kursen avslutar programmet Lärarutbildning 90hp, 180hp, 210 hp, 240hp, 270hp, 300hp och 330hp.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna når fördjupad kunskap och insikt om läraruppdragets komplexitet för att kunna utforma och värdera undervisning och bedömningsformer utifrån välgrundade vetenskapliga och etiska ställningstaganden. Vidare syftar kursen till att studenterna ska stärka sina förmågor att självständigt och i samverkan med studenter som läst andra huvudämnen och sidoämnen (avser även fördjupningsämnen och övriga ämnen för studenter inom Lärarutbildning 90hp och 180hp) utveckla, analysera och värdera ämnesövergripande undervisning/verksamhet om lokala och globala samtids- och framtidsfrågor. Därutöver syftar kursen till att studenterna ska kunna reflektera över läraruppdraget ur ett samhällsperspektiv.

Innehåll

I kursen betonas lärarens ansvar att tillsammans med andra pedagoger/lärare planera och reflektera över pedagogisk verksamhet. I arbetet med att planera ämnesövergripande undervisning/verksamhet ges studenterna tillfälle att reflektera över yrkesuppdragets innebörd att påverka det framtida samhället. Studenter som läst olika huvudämnen och sidoämnen (fördjupningsämnen och övriga ämnen för studenter inom Lärarutbildning 90hp och 180hp), arbetar med ett gemensamt ämnesövergripande kunskapsområde inriktat mot lokala och globala samtids- och framtidsfrågor. Detta arbete medger olika teoretiska, samhälleliga och etiska perspektiv för studenterna att granska och värdera undervisning och bedömning utifrån. Uppdraget att bedöma barns/elevers lärande och utveckling problematiseras med fokus på relationen mellan intentioner med undervisning och bedömning av prestationer i studiet av olika bedömningspraktiker.
Utifrån föreläsningar och i samverkan med studenter med andra ämnesinriktningar fördjupar studenten kunskaper om andra ämnesområdes betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling. Matematikens betydelse för barns och ungas kunskapsutveckling beaktas särskilt.Tillsammans med lärare och studenter med samma huvudämne analyseras och problematiseras det egna huvudämnets roll i förhållande till andra huvudämnen i det ämnesövergripande arbetet.
Genom att studenterna reflekterar över sitt kommande läraruppdrag utifrån samhälleliga och etiska aspekter knyts utbildningen samman.
En del av kursen är verksamhetsförlagd, och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten

  • kunna kritiskt diskutera och kommunicera det egna huvudämnets/ämnets relevans och användbarhet i ämnesövergripande undervisning om lokala och globala samtids- och framtidsfrågor
  • i samarbete med studenter med andra ämnesinriktningar kunna planera, presentera och problematisera ämnesövergripande undervisning med inriktning mot lokala och globala samtids- och framtidfrågor utifrån en heterogen barn/elevgrupp
  • inom valt kunskapsområde kunna redogöra för matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling
  • kunna analysera och värdera sitt val av innehåll, arbetssätt och bedömningsformer i förhållande till barns/elevers utvecklingsbehov och kunskapsutveckling och skolans styrdokument
  • kunna analysera läraruppdraget med hänsyn till samhälleliga och därmed även etiska aspekter.
Bedömningskriterier delges av kursledaren vid kursstart
För kursens verksamhetsförlagda del finns särskilda lärandemål angivna i dokumentet ”Den verksamhetsförlagda tiden: Progression, lärandemål och bedömning” (Beslut 2007-04-13).

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, handledning, m m. Basgruppen utgörs av studenter med olika ämnesinriktningar. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområde. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen genomförs i form av fältdagar och/eller en sammanhängande period.

Bedömningsformer

Målen avseende ämnesövergripande undervisning (mål 1-4) bedöms genom
en skriftlig planering formulerad av arbetslaget/basgruppen,
en individuell, skriftlig reflektion över det egna huvudämnets/ämnets relevans i denna planering, en muntlig och digital presentation av arbetslagets planering
samt en kollegial respons på ett annat arbetslags arbete och presentation.
Förmågan att analysera läraruppdraget (mål 5) består av en individuell text i vilken studenten reflekterar över sitt kommande läraruppdrag.
Omtentamen består av en individuell text inklusive en digital presentation och respons på annat arbetslags arbete.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Formerna för bedömning av studenternas prestationer under kursens verksamhetsförlagda tid finns angivna I dokumentet “Den verksamhetsförlagda tiden: Progression, lärandemål och bedömning” (Beslut 2007-04-13).
Studenten äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för den verksamhetsförlagda delen.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Litteratur om lokala och globala framtidsfrågor
Björnelo, Inger (2008). Hållbar utveckling - att undervisa utifrån helheter och sammanhang, Stockholm: Liber. (143 s)
FöGt
Hicks, David & Holden, Cathie (2007). Remembering the future: What do children think? Environmental Education Research, 13(4), 501-512 (12 s ) Routledge
Ideland, Malin & Malmberg, Claes (2010). Plantskola för naturvetenskap och hållbar utveckling. Utbildningsvetenskap för förskolan. Natur och kultur. (s 139-156)
Litteratur om matematik
Alla
Ernest, Paul (2006). Relevans och nytta. Boesen, Jesper & Emanuelsson ,Göran & Wallby, Anders & Wallby, Karin. Lära och undervisa matematik-internationella perspektiv. (pp 165 -178). Göteborg: Nationellt centrum för Matematikutbildning, Göteborgs universitet. (14 s)
Mouwitz, Lars (2006). Bildning och matematik. Stockholm: Högskoleverket (46 s): http://na-serv.did.gu.se/didkoll/Mouwitzrapp.pdf
Wedege, Tine (2009). Needs versus Demands: Some ideas on what it means to know mathematics in society. In B. Sriraman & S. Goodchild (Eds.), Relatively and philosophically Earnest: Festschrift in honor of Paul Ernest's 65th Birthday (pp. 221-234). Charlotte, NC: Information Age Publishing. Available 2009 at http://hdl.handle.net/2043/8706. (14 s)
FöGt
Björkman, Karin & Reistad, Helena (2011). Lust för matte. Stockholm. Lärarförbundets förlag. (138 s)
Nämnaren Tema 8. Matematik ett grundämne. Göteborgs universitet ( s 127-130)
GsGy
Björner, Anders m fl.(2010). Matematik finns i allt (12 s). Stockholm. Kungliga vetenskapsakademin.
http://www.math.chalmers.se/~rootzen/papers/mathematics-highdimensional110310.pdf
Helenius, Ola & Mouwitz, Lars (2009). Matematiken – var finns den? (37 s). http://ncm.gu.se/media/ncm/dokument/matematik_var_finns_den.pdf
Litteratur om bedömning
Jönsson, Anders. Att bedöma för lärande (5 s) (18 s) http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/arskurs-1-3/bedomningsstod-i-arskurs-1-3/no/dino
Sadler, Royce D. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems. Instructional Science, (18), 119-144, ( 25 s )
Shepard, Lorrie A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher, 29, (s. 4‐14).
GsGy
Jonsson, Anders & Svingby, Gunilla (2007). The use of scoring rubrics: Reliability, validity and educational consequences. Educational Research Review, 2, ( s.130‐144)
Sadler, Royce. D. (2005). Interpretations of criteria-based assessment and grading in higher education. Assessment & Evaluation in Higher Education, (30), 175-194 (19 s)
FöGt
Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet: Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. (Malmö Studies in Educational scienses No. 59). Malmö högskola: Lärarutbildningen/Lärande och samhälle (s. 79-169).
Elektronisk länk till avhandlingen: http://dspace.mah.se/handle/2043/12151
Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika (2008). Individuella utvecklingsplaner för skolår 3, 6 och 8 i fyra sydsvenska kommuner. Educare (18 s) https:mah.se/pages/39164/IUP.pdf
Litteratur om reflektion om professionen
Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2008). Lärares professionella/personliga utveckling. Educare – Vetenskapliga skrifter. (sid. 27-49)
Gustavsson, Bernt (2009). Utbildningens förändrade villkor, nya perspektiv på kunskap, bildning och demokrati. Stockholm:Liber. (209 s)
Normell, Margareta (2008). Från lydnad till ansvar: kunskapssyn, känslor och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur. (133 s)
FöGt
Haglund, Björn. (2009). Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av verksamheten vid ' afterschool-programs' och fritidshem. Pedagogisk Forskning i Sverige, 14(1), 22-44 ( 20 s)
Persson, Sven. (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Vetenskapsrådets rapportserie. Stockholm: Vetenskapsrådet. (119 sidor) : http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/VR2008_11.pdf

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.

Övrigt

För övriga föreskrifter se Utbildningsplan för lärarexamen.


Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle.

Mer information om utbildningen

Monica Roth Mirenhart, studieadministratör
Telefon: 040-6658394

Anmälan

21 januari 2019 - 31 mars 2019 Dagtid 100% Malmö Schema Detta kurstillfälle ges som en del av ett program