Svenska som andraspråk för lärare, åk 7-9 (Ingår i Lärarlyftet II)

Sammanfattning

Kontaktpersoner
Delkurs 1: Kursledare Hanna Sandgaard Ekdahl
E-post: hanna.sandgaard-ekdahl@mah.se
Telefon: 040-66 58169
Delkurs 2: Kursledare Maria Kouns
E-post: maria.kouns@mah.se
Telefon: 040-66 58663
Delkurs 3: Kursledare Maria Kouns
E-post: maria.kouns@mah.se
Telefon: 040-66 58663

Målgrupp
Du som har en behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i detta ämne i åk 7-9 utan att vara ämnesbehörig.

Kursens innehåll och upplägg
Delkurs 1. Språk och kultur, 15 hp
Delkursen ger en introduktion till flerspråkighetsfältet och behandlar flerspråkighet ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv. Utifrån kursdeltagarnas yrkeserfarenhet problematiseras även frågor om hur kulturmönster skapas, vidmakthålls och förändras i samhället. Ur olika perspektiv granskas dagens skola och samhälle med avseende på flerspråkighet, språklig variation, genus, klass, interkulturalitet och etnocentriska mönster, samt med utgångspunkt i ett inkluderande förhållningssätt i utbildning för nyanlända och elever med olika kulturell bakgrund. Dessa studier leder vidare in i analys av rollen som lärare i en språkligt och kulturellt heterogen skolmiljö.
En stor del av delkursen ägnas vidare åt behandling av det svenska språksystemet (grammatik, semantik, lexikon, uttal) i ett tvärspråkligt jämförande och funktionellt perspektiv. Kursdeltagarna lär sig analysera språket i elevtexter som ett redskap för att bedöma hur långt eleven hunnit i sin andraspråkutveckling.
Delkurs 2. Kommunikation, interaktion och läs- och skrivutveckling, 15 hp
Delkursen behandlar teorier om den språkliga interaktionens betydelse för andraspråksutvecklingen, samt den formativa bedömningens stöttande potential för andraspråkselevers lärande. Med utgångspunkt i dessa teorier utreder kursdeltagarna olika klassrumsaktiviteters potential när det gäller att skapa en elevaktiv läromiljö, med hjälp av varierade arbetssätt anpassade till olika elevers individuella behov liksom behov av särskilt stöd. Härvid behandlas även olika kommunikativa uttrycksformer, såsom ord, bild, drama och IT, utifrån deras betydelse för andraspråkselevers språkutveckling. Digital läsning kopplas därtill till medvetenhet om ett genusperspektiv i undervisningen. Tillsammans relaterar deltagarna didaktiska grundfrågor, bedömning och betygssättning till forskning och aktuella styrdokument för grundskolan. I samband med detta diskuteras även betydelsen av kollegialt lärande.
I delkursen behandlas även andraspråkselevers läs- och skrivutveckling. Skillnader och likheter rörande barns, ungdomars och vuxnas vägar in i andraspråkets textvärldar belyses, liksom frågor om vägar in i svenskt skriftspråk för de elever som inte är alfabetiserade på sitt modersmål när de börjar i svensk skola. Deltagarna tillägnar sig även ett litteraturdidaktiskt perspektiv och skönlitteraturens betydelse diskuteras.
Delkurs 3. Språk- och kunskapsutveckling, 15 hp
Inledningsvis diskuteras språk som inkluderande och exkluderande gemenskaper, liksom former för flerspråkig användning och undervisning i skolan, däribland modersmålets betydelse för lärande och språkutveckling. Dessa studier leder vidare in i analys av rollen som lärare i en flerspråkig och kulturellt heterogen lärandemiljö, där det ställs krav på att leda ett i vid bemärkelse interkulturellt klassrumsarbete. I kursen belyses därtill hur samhälleliga diskurser genom sitt sätt att kategorisera, beskriva och tolka en verklighet kan bidra till att konstruera, vidmakthålla eller förändra denna verklighet.
Därefter behandlas de språkliga krav som skolans ämnesrelaterade språk ställer på eleverna och vad dessa krav kan innebära i ett andraspråksperspektiv liksom ett flerspråkigt litteracitetsperspektiv. Kursdeltagarna arbetar med att tillägna sig genrepedagogiska analysverktyg och utveckla sin förmåga att använda dessa för att undersöka särdragen i olika typer av texter – allt i syfte att utveckla sin förståelse för vad det ämnesspecifika språket innebär i ett andraspråksperspektiv. Den språk- och kunskapsutvecklande potentialen i genrebaserad undervisning analyseras och diskuteras. I delkursen kopplas även genrepedagogiska resonemang samman med teorier om bedömning. Utifrån distinktionen formativ och summativ bedömning diskuteras olika bedömningsformer ur ett andraspråksperspektiv, och kursdeltagarna reflekterar över formativ och summativ bedömning av elevers lärande inom specifika ämnesområden, vilket relateras till den egna bedömningspraktiken.

Arbetsform (distans, campus)
Kursen är en kombination av distans och campus (C/D) och har fyra campusförlagda utbildningsdagar per termin. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform.

Behörighetskrav

Behörig att söka kursen är lärare som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör och som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) samt har en behörighetsgivande examen dvs. en lärarexamen som enligt behörighetsförordningen (SFS 2011:326) kan ge en lärarlegitimation för undervisning i dessa årskurser. Vidare krävs att läraren undervisar i skolformer, årskurser eller ämnen som de inte är behöriga för samt att läraren har ett godkännande från skolhuvudman.

Urval:

Lottning

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2017, vår 2017

Kurskod:
RC306U version 1,6
Engelsk benämning:
Swedish as a second language for Teachers, Schoolyear 7-9
Fördjupningsnivå
G1F
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Fastställandedatum:
20 februari 2017
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
20 februari 2017
Ersätter kursplan fastställd:
28 juni 2016

Förkunskapskrav

Behörig att söka kursen är lärare som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör och som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) samt har en behörighetsgivande examen dvs. en lärarexamen som enligt behörighetsförordningen (SFS 2011:326) kan ge en lärarlegitimation för undervisning i dessa årskurser. Vidare krävs att läraren undervisar i skolformer, årskurser eller ämnen som de inte är behöriga för samt att läraren har ett godkännande från skolhuvudman.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kurs inom lärarlyftet II.
Kursen ingår inte i något huvudområde.

Syfte

Kursen syftar till att deltagarna ska utveckla sina ämneskunskaper och sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens när det gäller undervisning och bedömning i svenska som andraspråk för årskurserna 7-9.

Innehåll

Delkurs 1
Språk och kultur, 15 hp
Language and Culture, 15 credits
Delkursen ger en introduktion till flerspråkighetsfältet och behandlar flerspråkighet ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv. Utifrån kursdeltagarnas yrkeserfarenhet problematiseras även frågor om hur kulturmönster skapas, vidmakthålls och förändras i samhället. Ur olika perspektiv granskas dagens skola och samhälle med avseende på flerspråkighet, språklig variation, genus, klass, interkulturalitet och etnocentriska mönster, samt med utgångspunkt i ett inkluderande förhållningssätt i utbildning för nyanlända och elever med olika kulturell bakgrund. Dessa studier leder vidare in i analys av rollen som lärare i en språkligt och kulturellt heterogen skolmiljö.
En stor del av delkursen ägnas vidare åt behandling av det svenska språksystemet (grammatik, semantik, lexikon, uttal) i ett tvärspråkligt jämförande och funktionellt perspektiv. Kursdeltagarna lär sig analysera språket i elevtexter som ett redskap för att bedöma hur långt eleven hunnit i sin andraspråkutveckling.
Delkurs 2
Kommunikation, interaktion och läs- och skrivutveckling, 15 hp
Communication, Interaction, Developing Literacy, 15 credits
Delkursen behandlar teorier om den språkliga interaktionens betydelse för andraspråksutvecklingen, samt den formativa bedömningens stöttande potential för andraspråkselevers lärande. Med utgångspunkt i dessa teorier utreder kursdeltagarna olika klassrumsaktiviteters potential när det gäller att skapa en elevaktiv läromiljö, med hjälp av varierade arbetssätt anpassade till olika elevers individuella behov liksom behov av särskilt stöd. Härvid behandlas även olika kommunikativa uttrycksformer, såsom ord, bild, drama och IT, utifrån deras betydelse för andraspråkselevers språkutveckling. Digital läsning kopplas därtill till medvetenhet om ett genusperspektiv i undervisningen. Tillsammans relaterar deltagarna didaktiska grundfrågor, bedömning och betygssättning till forskning och aktuella styrdokument för grundskolan. I samband med detta diskuteras även betydelsen av kollegialt lärande.
I delkursen behandlas även andraspråkselevers läs- och skrivutveckling. Skillnader och likheter rörande barns, ungdomars och vuxnas vägar in i andraspråkets textvärldar belyses, liksom frågor om vägar in i svenskt skriftspråk för de elever som inte är alfabetiserade på sitt modersmål när de börjar i svensk skola. Deltagarna tillägnar sig även ett litteraturdidaktiskt perspektiv och skönlitteraturens betydelse diskuteras.

Delkurs 3
Språk- och kunskapsutveckling, 15 hp
Developing Language, Developing Knowledge, 15 credits
Inledningsvis diskuteras språk som inkluderande och exkluderande gemenskaper, liksom former för flerspråkig användning och undervisning i skolan, däribland modersmålets betydelse för lärande och språkutveckling. Dessa studier leder vidare in i analys av rollen som lärare i en flerspråkig och kulturellt heterogen lärandemiljö, där det ställs krav på att leda ett i vid bemärkelse interkulturellt klassrumsarbete. I kursen belyses därtill hur samhälleliga diskurser genom sitt sätt att kategorisera, beskriva och tolka en verklighet kan bidra till att konstruera, vidmakthålla eller förändra denna verklighet.
Därefter behandlas de språkliga krav som skolans ämnesrelaterade språk ställer på eleverna och vad dessa krav kan innebära i ett andraspråksperspektiv liksom ett flerspråkigt litteracitetsperspektiv. Kursdeltagarna arbetar med att tillägna sig genrepedagogiska analysverktyg och utveckla sin förmåga att använda dessa för att undersöka särdragen i olika typer av texter – allt i syfte att utveckla sin förståelse för vad det ämnesspecifika språket innebär i ett andraspråksperspektiv. Den språk- och kunskapsutvecklande potentialen i genrebaserad undervisning analyseras och diskuteras. I delkursen kopplas även genrepedagogiska resonemang samman med teorier om bedömning. Utifrån distinktionen formativ och summativ bedömning diskuteras olika bedömningsformer ur ett andraspråksperspektiv, och kursdeltagarna reflekterar över formativ och summativ bedömning av elevers lärande inom specifika ämnesområden, vilket relateras till den egna bedömningspraktiken.

Lärandemål

Delkurs 1
Språk och kultur, 15 hp
Language and Culture, 15 credits
Efter avslutad delkurs ska kursdeltagaren kunna

  • diskutera och problematisera språkliga och kulturella mönster, värderingar och hierarkier i samhälle och skola utifrån interkulturella perspektiv samt i relation till grundläggande aspekter av flerspråkighet
  • diskutera och ta ställning till hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer i syfte att främja varje elevs lärande och utveckling
  • med grundläggande begrepp och ur ett tvärspråkligt perspektiv beskriva det svenska språksystemet
  • med stöd i sin kunskap om det svenska språksystemet analysera och bedöma andraspråkselevers språkproduktion samt föreslå hur stödet för dennes fortsatta språkutveckling kan utformas
Delkurs 2
Kommunikation, interaktion och läs- och skrivutveckling, 15 hp
Communication, Interaction, Developing Literacy, 15 credits
Efter avslutad delkurs ska kursdeltagaren kunna
  • redogöra för forskning om den språkliga interaktionens betydelse för andraspråksutveckling samt bedöma och jämföra olika typer av kommunikativa klassrumsaktiviteter med avseende på deras språkutvecklande potential
  • reflektera över olika bedömningsformer samt den formativa bedömningens stöttande potential i ett elevaktivt andraspråksklassrum
  • i ett jämförande perspektiv reflektera över förutsättningarna för barns respektive ungdomars och vuxnas läs- och skrivutveckling på ett andraspråk
  • observera, dokumentera och analysera undervisning i en flerspråkig miljö och därtill diskutera de förhållningssätt och värderingar rörande läs- och skrivutveckling som kan tänkas ligga till grund för denna undervisning
Delkurs 3
Språk- och kunskapsutveckling, 15 hp
Developing Language, Developing Knowledge, 15 credits
Efter avslutad delkurs ska kursdeltagaren kunna
  • utifrån olika perspektiv diskutera hur språkliga och kulturella mönster i samhälle och skola skapas, vidmakthålls och förändras samt redovisa strategier för flerspråkigt och interkulturellt lärande i det egna klassrummet
  • beskriva och problematisera de språkliga krav som skolans ämnesrelaterade språk ställer på eleverna samt reflektera över elevers andraspråksutveckling i relation till deras utveckling av ämneskunskaper
  • analysera funktion och mönster i läromedelstexter samt identifiera och analysera språkliga drag som utmärker dessa
  • göra en analys av texter producerade av elever med svenska som andraspråk och med utgångspunkt i den genomförda analysen bedöma skribenternas genremedvetenhet
  • med stöd i genomförda textanalyser ta ställning till hur språket påverkar framställningen och förståelsen av ett ämnesinnehåll samt konkretisera de didaktiska konsekvenserna av detta
  • föra resonemang om formativ och summativ bedömning av flerspråkiga elevers lärande inom specifika ämnesområden samt reflektera över egen bedömningspraktik

Arbetsformer

Kursen ges som en kombination av campus och distans. Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Studierna genomförs både självständigt och i grupp.

Bedömningsformer

Delkurs 1
Språk och kultur, 15 hp
Language and Culture, 15 credits
Bedömningen grundar sig på en examination i två delar:
Vid ett litteraturseminarium diskuterar kursdeltagaren, med utgångspunkt i sin individuella, skriftliga läsjournal, centrala begrepp om flerspråkighet samt språkliga och kulturella mönster, värderingar och hierarkier i samhälle och skola och anlägger härvid ett interkulturellt perspektiv. Vidare diskuterar kursdeltagaren under seminariet hur pedagogisk verksamhet kan organiseras i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer i syfte att främja varje elevs lärande och utveckling.
I den andra delen av examinationen analyserar kursdeltagaren i skriftlig form, individuellt eller i samarbete med en studiekamrat, en elevtext. Med utgångspunkt i en adekvat och jämförande beskrivning av språkliga strukturer tar kursdeltagaren ställning till var i andraspråkutvecklingen eleven befinner sig, samt diskuterar utifrån denna bedömning hur stödet för elevens fortsatta andraspråksutveckling kan utformas.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning, det vill säga i de delar som studerats i kursen och som därmed examinerats.
Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband om validering och tillgodoräkning att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknats efter validering ingår inte i betygsättningen.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Delkurs 2
Kommunikation, interaktion och läs- och skrivutveckling, 15 hp
Communication, Interaction, Developing Literacy, 15 credits
Bedömningen grundar sig på en examination i tre delar:
Vid ett litteraturseminarium diskuterar kursdeltagaren, med utgångspunkt i sin individuella, skriftliga läsjournal, läs- och skrivutveckling på ett andraspråk, den språkliga interaktionens betydelse för andraspråksutveckling, samt litteratur om bedömning med tonvikt på den formativa bedömningen.
I den andra delen av examinationen planerar kursdeltagararen i samarbete med studiekamrater en sammanhållen serie lektioner som syftar till att skapa en interaktiv och elevaktiv läromiljö. Lektionernas arbetsformer, lärandeverktyg och stödresurser väljer kursdeltagaren med utgångspunkt i för delkursen relevant teori. Av arbetet framgår även hur kursdeltagaren planerar att den formativa och summativa bedömningen ska utformas och integreras i lektionssviten. Tillsammans med sina studiekamrater presenterar kursdeltagaren lektionssviten med hjälp av bland annat digitala uttrycksformer under ett seminarium som avslutas med att kursdeltagarna analyserar och diskuterar varandras förslag.
I den tredje delen av examinationen gör kursdeltagaren individuellt en klassrumsobservation med skriftlig dokumentation och analys av arbetsmoment som syftar till att öppna vägar in i skriftspråket för andraspråkselever. I analysen gör kursdeltagaren relevanta återkopplingar till kurslitteratur. Under ett seminarium presenterar kursdeltagaren sin analyserade observation och ger respons på andra kursdeltagares observationer.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning, det vill säga i de delar som studerats i kursen och som därmed examinerats.
Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband om validering och tillgodoräkning att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknats efter validering ingår inte i betygsättningen.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Delkurs 3
Språk- och kunskapsutveckling, 15 hp
Developing Language, Developing Knowledge, 15 credits
Bedömningen grundar sig på en examination i fyra delar:
Den första delen utgörs av ett litteraturseminarium där kursdeltagaren, med utgångspunkt i individuella läsjournaler över specificerad forsknings- och facklitteratur, diskuterar och tar ställning till frågor som rör språkliga och kulturella mönster i samhälle och skola samt flerspråkigt och interkulturellt lärande.
I den andra delen av examinationen genomför kursdeltagaren, individuellt och i skriftlig form, en analys av läromedelstexter och elevtexter. I analysen ska syfte, struktur och lexikogrammatiska drag lyftas fram med hjälp av de analysverktyg delkursen tillhandahåller.
Den tredje delen av examinationen genomförs individuellt och i skriftlig form. Med utgångspunkt i de analyser som gjorts i den andra examinationsdelen och med tydlig koppling till forskning och teori ska kursdeltagaren diskutera och ta ställning till hur språket i läromedelstexter samt elevers genremedvetenhet kan påverka framställningen och förståelsen av ett ämnesinnehåll. Vidare ska kursdeltagaren konkretisera de didaktiska konsekvenserna av detta.
Den fjärde delen av examinationen består i att kursdeltagaren i ett individuellt paper diskuterar olika perspektiv på formativ och summativ bedömning av flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling inom specifika ämnesområden samt relaterar denna diskussion till den egna bedömningspraktiken.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning, det vill säga i de delar som studerats i kursen och som därmed examinerats.
Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband om validering och tillgodoräkning att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknats efter validering ingår inte i betygsättningen.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel


Delkurs 1
Språk och kultur, 15 hp
Language and Culture, 15 credits
Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirko (red.) (2005), Tankarna springer före: att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholms universitets förlag (152 s.)
Axelsson, Monica; Gröning, Inger & Hagberg-Persson, Barbro (2001), Organisation, lärande och elevsamarbete i skolor med språklig och kulturell mångfald. Uppsala universitet (s. 15-30), (15 s.) Tillhandahålls av kursledaren.
Ballardini, Kerstin m. fl (1986), Svensk grammatik: svensk grammatik på svenska. Stockholm: Natur och kultur (183 s)
Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari (2013), Rinkebysvenska och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (28 s)
Bunar, Nihad (red) (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur och kultur (250 s)
Demirbag-Sten, Dilsa (2010), Fosterland. Stockholm: Bonniers Förlag, (329 s.)
Elmeroth, Elisabeth (2008), Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur (192 s.)
Enström, Ingegerd (2010), Ordens värld. Svenska ord – struktur och inlärning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (130 s.)
Flyman-Mattsson, Anna & Håkansson, Gisela (2010), Bedömning av svenska som andraspråk. En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. Lund: Studentlitteratur (124 s)
Håkansson, Gisela (2003), Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. (201 s.)
Kindenberg, Björn (red.) (2016), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholm: Liber. s 55-76 (21 s)
Lahdenperä, Pirjo & Lorentz, Hans (red.), (2010), Möten i mångfaldens skola. Interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur (100 s i urval)
Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), (2016), Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber (kap 1, 2, 4-6)
Lindberg, Inger (2003), Språkanvändning – kreativt skapande eller förutsägbara mönster? I: Olofsson, Mikael (red.), Symposium 2003. Arena andraspråk. S. 61-79. (19 s.) Hämtas: www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter/symposium-2003-arena-andrasprak-1.84004
Sernhede, Ove (2011). Varför uppfattar så många unga i storstädernas ”utsatta” förorter inte skolan som en väg in i samhället? I: Forskning om undervisning och lärande, nr 6. Stiftelsen SAF/Lärarförbundet (s 65-73) (9 s) www.forskul.se/ffiles/0040D50A/Ful6.pdf
Kursplaner i svenska som andraspråk
Ett mindre antal artiklar kan tillkomma
Kompletterande kursmaterial rörande grammatik och uttal tillkommer under kursens gång
Referenslitteratur
Boström, Lena & Josefsson, Gunlög (2006), Vägar till grammatik. Lund: Studentlitteratur. S. 131-200 (70 s)
Engstrand, Olle (2007), Fonetik light. Kortfattad ljudlära för språkstudier och uttalsundervisning. Lund: Studentlitteratur

Delkurs 2
Kommunikation, interaktion och läs- och skrivutveckling, 15 hp
Communication, Interaction, Developing Literacy, 15 credits
Chambers, Aidan (2014). Böcker inom och omkring oss. [Ny utg.] Stockholm: Gilla böcker (i urval 240 s)
Cummins, Jim (2001), Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I: Nauclér, Kerstin, red. Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Stockholm: Sigma (20 s) www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter/symposium-2000-ett-andraspraksperspektiv-pa-larande-1.83983
Fast, Carina (2001), Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och kultur (134 s.)
Franker, Qarin (2008), Bildvalet har betydelse. I: Juvonen, P. (red.), Språk och lärande. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7-8 november 2008. Stockholm: ASLA.(22 s.) www.did.uu.se/carolineliberg/documents/asla08.pdf
Gibbons, Pauline (2010), Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren och Fallgren (246 s)
Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (2011), Stockholm: Skolverket (134 s) www.skolverket.se/publikationer?id=2573
Kindenberg, Björn (red.) (2016), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholm: Liber. S 88-100, 222-234 (25 s)
Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter (2011), Stockholm: Skolverket (73 s) www.skolverket.se/publikationer?id=2660
Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), (2016), Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber (kap 7, 8)
Lindberg, Inger (2005), Språka samman: om samtal och samarbete i språkundervisning. Stockholm: Natur och Kultur (238 s)
Lindholm, Anna (2016), Stöttning med hjälp av lässtrategier i det flerspråkiga klassrummet. I: Olin-Scheller, C. & Tengberg, M. Läsa mellan raderna. Tillhandahålles av kursledaren.
Rasmusson, Maria (2014). Det digitala läsandet: begrepp, processer och resultat. Diss. Härnösand: Mittuniversitetet (s 50-73) http://miun.divaportal.org/smash/get/diva2:770228/FULLTEXT01.pdf
Reichenberg, Monica (2014), Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur (140 s.)
Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken (70 s)
Wedin, Åsa (2010), Vägar till svenskt skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare. Stockholm: Studentlitteratur (97 s.)
Wedin, Åsa & Hedman, Christina (2013), Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur. (i urval 110 s)
William, Dylan (2013). Assessment: The Bridge between Teaching and Learning. I: Voices from the Middle, 21:2 (5 s)
Kursplaner i svenska som andraspråk
Ett mindre antal artiklar kan tillkomma

Delkurs 3
Språk- och kunskapsutveckling, 15 hp
Developing Language, Developing Knowledge, 15 credits
Axelsson, Monica (2013), Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.(s 547-578) (31 s)
Edling, Agnes (2004), Abstraktion kan spränga gränser. I: Språkvård. Tidskrift utgiven av Svenska språknämnden 3/04 (6 s.) Tillhandahålls av kursledaren.
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014), Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren och Fallgren (228 s.)
Hägerfelth, Gun (2011), Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber (131 s)
Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa (2015), Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken. 4. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren förlag (i urval)
Kindenberg, Björn (red.) (2016), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholm: Liber. S 19-53, 80-87, 129-165, 182-206, 248-283 (137 s)
Kuyumcu, Eija (2010). Bedömning av elevtexter i ett genrepedagogiskt perspektiv. I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (24 s)
Kuyumcu, Eija (2013), Genrepedagogik som verktyg i språk- och kunskapsutvecklande undervisning och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. (s 605-632) (27 s)
Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), (2016), Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber (kap 9-11)
Lindberg, Inger (2007), Bedömning av skolrelaterat ordförråd. I: Olofsson, Michael, red. Symposium 2006. Bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag (20 s) www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter/symposium-2006-bedomning-flersprakighet-och-larande-1.84017
Lundahl, Christian (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur (208 s.)
Olofsson, Mikael & Sjöqvist, Lena (2013), Bedömning i svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. s 685-721 (36 s)
Lund, Anna. & Lund, Stefan. (red.) (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (c 200 s urval)
Vetenskapsrådet (2012). Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet, s 302-307 (6 s) Tillhandahålls av kursledaren.
Ett mindre antal artiklar kan tillkomma
Kursplaner i svenska som andraspråk

Kursvärdering

Högskolan ger deltagare som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för deltagarna.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Regionalt utvecklingscentrum.

Mer information om utbildningen

Nichlas Eklund, studievägledare
Telefon: 040-6658616
Anita Svensson, studieadministratör
Telefon: 040-6658319

Anmälan

21 augusti 2017 - 16 januari 2019 Dagtid 50% Distans (Malmö) Antal obligatoriska träffar: 12 Schema

16 januari 2017 - 15 juni 2018 Dagtid 50% Distans (Malmö) Antal obligatoriska träffar: 12 Schema

22 augusti 2016 - 12 januari 2018 Dagtid 50% Distans (Malmö) Antal obligatoriska träffar: 12 Schema