Naturorienterande ämnen och teknik för lärare, åk 4-6 (Ingår i Lärarlyftet II)

Sammanfattning

Målgrupp
Du som har en behörighetsgivande lärarexamen med inriktning mot minst åk 4-6 eller åk 7-9 och undervisar i detta ämne i åk 4-6 utan att vara ämnesbehörig.

Kursens innehåll och upplägg
Kursen innehåller föreläsningar, exkursioner, praktiskt arbete, undersökningar i hem- och arbetsplatsmiljön, seminarier, självstudier, konstruktioner och gestaltningar. Arbetet med ämnesinnehållet präglas av reflektion kring metodik och didaktik, och tar sin utgångspunkt i aktuell ämnesdidaktisk forskning.
Syftet med kursen är att deltagarna utvecklar kunskap i och om naturvetenskap och teknik samt utvecklar kompetens att planera, leda och utvärdera undervisning i grundskolans år 4-6 utifrån styrdokumenten i Lgr 11och aktuell ämnesdidaktisk forskning. Deltagarna utvecklar förmågan att skapa inkluderande lärandesituationer som kan innebära att ta vara på elevers nyfikenhet, olika bakgrund och förutsättningar, behov och svårigheter samt utmana frågandet, stimulera systematiska undersökningar och kritiskt tänkande. Under kursen behandlas naturvetenskap utifrån elevnära frågeställningar hämtade från vardag och samhälle. Olika typer av bedömning, med särskilt fokus på formativ bedömning, utgör en del av innehållet. Praktiskt arbete och lärande för hållbar utveckling genomsyrar kursen. Digitala verktyg används vid undersökningar, gestaltningar och vid kommunikation av text och bild. Kursen delas upp i fem delkurser där de fyra första delkurserna fokuserar på No-ämnena och teknik. I varje delkurs integreras ämneskunskap med didaktiska kunskaper, och kursen utgår ifrån deltagarnas vardagspraktik som lärare. Den femte delkursen fokuserar i större grad på styrdokument, undervisningsplanering och bedömning av både naturvetenskapligt och tekniskt innehåll. Där fokuseras även på hur en inkluderande undervisning kan se ut, där elevers olika bakgrund, flerspråkighet och nyanlända elever kan ses som en tillgång. Genusbetingade faktorer och elever i behov av särskilt stöd kommer också att beaktas vid undervisningsplaneringen.
Den första delkursen (biologi och lärande 6 hp) fokuserar förståelse av att grunden för alla livets former är evolutionsprocessen. Därför har evolutionen en given plats i kursen med fokus på naturligt urval, variation och ärftlighet. Under kursen behandlas ekologi, de delar som handlar om materias kretslopp och energins flöde genom ekosystemet. Kursen behandlar även delar av kroppens organsystem där kroppen ses som en helhet. Kopplat till detta ämnesområde är hälsa utifrån motion, kost, sömn och skärmaktiviteter. Avslutningsvis tar kursen upp sex och samlevnad utifrån bl a ett normkritiskt perspektiv.
Den andra delkursen (kemi och lärande 6 hp) fokuserar kemi-ämnet. Fördjupning sker kring materia, materiaomvandlingar och energi och dessa begrepp kopplas till tema mat. Råvarors förädling i relation till miljö och samhälle är också en del av kursen. Detta behandlas med hjälp av livscykelanalyser av konsumentprodukter.
Den tredje delkursen (fysik och lärande 6 hp) fokuserar fysik-ämnet. Energibegreppet och energianvändning bearbetas ur ett individ- och samhällsperspektiv. Vi tar även steget ut i universum för att behandla t ex hur dag, natt och årstider uppkommer. Fysikaliska krafter, elektricitet, ljus och värme bearbetas även i kursen.
Den fjärde delkursen (teknik och lärande 6 hp) fokuserar teknik-ämnet. Centrala områden i kursen är vardagsteknik i hem och samhälle, enkla mekanismer, hållfasthet, vanliga material, enkel ellära, tekniska system, teknikens historia och datalogiskt tänkande. I kursen behandlas frågor kring säkerhet, hållbar utveckling, etik, genus och hur elevernas olika kulturella bakgrunder kan berika undervisningen i ämnet. Användande av digitala verktyg i undervisningen är ett återkommande tema.
Den femte delkursen (6 hp) syftar till att knyta ihop de fyra ämnena och utgår från de nationella styrdokumenten samt aktuell ämnesdidaktisk forskning samt naturvetenskapens karaktär. Upplägget är tvärvetenskapligt och anknyter både till naturvetenskap samt teknik. Språkutvecklande arbetssätt, elevers olika förutsättningar och behov samt hållbar utveckling är några av områdena som måste beaktas när en undervisningssekvens tas fram. Undervisningssekvensen ska även innehålla en plan för bedömning av elevernas prestationer, både formativt och summativt.

Arbetsform (distans, campus)
Kursen ges som en kombination av campus och distans och har över de två terminerna tio campusförlagda utbildningsdagar. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform.
Datum:
Biologi och lärande:
campus 24/8 och 20/9
webbseminarium 6/9 och 5/10
Kemi och lärande:
campus 17/10 och 13/11
webbseminarium 31/10 och 23/11
Fysik och lärande:
campus 12/12 och 16/1
webbseminarium 3/1 och 30/1

Behörighetskrav

Behörig att söka kursen är lärare som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör och som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) samt har en behörighetsgivande examen dvs. en lärarexamen som enligt behörighetsförordningen (SFS 2011:326) kan ge en lärarlegitimation för undervisning i dessa årskurser. Vidare krävs att läraren undervisar i skolformer, årskurser eller ämnen som de inte är behöriga för samt att läraren har ett godkännande från skolhuvudman.
Sökande till utbildningar som vänder sig till lärare i åk 4-6 uppmanas att vara särskilt observanta vid val av kurs så att syftet, utökad behörighet, verkligen kan nås genom den sökta utbildningen.

Urval:

Lottning

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2017

Kurskod:
RC346U version 1,2
Engelsk benämning:
Nature Science and Technology for Teachers, Schoolyear 4-6
Fördjupningsnivå
G2F
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
23 februari 2017
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
23 februari 2017
Ersätter kursplan fastställd:
28 juni 2016

Förkunskapskrav

Behörig att söka kursen är lärare som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör och som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) samt har en behörighetsgivande examen dvs. en lärarexamen som enligt behörighetsförordningen (SFS 2011:326) kan ge en lärarlegitimation för undervisning i dessa årskurser. Vidare krävs att läraren undervisar i skolformer, årskurser eller ämnen som de inte är behöriga för samt att läraren har ett godkännande från skolhuvudman.
Sökande till utbildningar som vänder sig till lärare i åk 4-6 uppmanas att vara särskilt observanta vid val av kurs så att syftet, utökad behörighet, verkligen kan nås genom den sökta utbildningen.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kurs inom Lärarlyftet.

Syfte

Syftet med kursen är att deltagarna utvecklar kunskap i och om naturvetenskap och teknik samt kompetens att planera, leda och utvärdera undervisning i grundskolans år 4-6. Vidare syftar kursen till att stimulera frågandet och uppmuntra till systematiska undersökningar och kritiskt tänkande inom ämnesområdet.

Biologi och lärande, 6 hp

Innehåll

Grunden för förståelse av alla livets former är evolutionsprocessen. Därför har den en given plats i kursen med fokus på naturligt urval, variation och ärftlighet. Under kursen behandlas ekologi, de delar som handlar om materias kretslopp och energins flöde genom ekosystemet. Kursen behandlar även delar av kroppens organsystem där kroppen ses som en helhet. Kopplat till detta ämnesområde är hälsa utifrån motion, kost, sömn och skärmaktiviteter. Avslutningsvis tar kursen upp sex och samlevnad utifrån bl a ett normkritiskt perspektiv.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska kursdeltagaren

  1. med utgångspunkt i fältarbete och laborationer, kunna beskriva de grundläggande villkor enligt vilka ekosystem fungerar samt redogöra för naturvetenskapens förklaring till livets utveckling
  2. redogöra för kroppens organ och funktion samt vad som främjar hälsa för barn och vuxna
  3. välja ut centrala frågor inom ämnesområdet sex- och samlevnad och utifrån dessa diskutera normkritisk undervisning

Arbetsformer

Kursen ges i huvudsak på distans, vilket kräver mycket eget självständigt arbete. Kursinnehållet bearbetas genom att kursdeltagaren deltar i en grupp och aktivt bidrar till gruppdeltagarnas utveckling. Detta kan ske på kursens digitala plattform. Kursinnehållet bearbetas också genom praktiskt arbete i form av en mindre exkursion, laborationer och undersökningar. En del av det praktiska arbetet görs med fördel tillsammans med elever. Det praktiska arbetet kombineras med litteraturstudier.

Bedömningsformer

Mål 1 och 2 examineras genom att deltagaren skriver en hemtentamen.
Mål 3 examineras genom att deltagaren skriver en individuell text.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning, det vill säga i de delar som studerats i kursen och som därmed examinerats.
Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband om validering och tillgodoräkning att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknats efter validering ingår inte i betygsättningen.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Kemi och lärande, 6 hp

Innehåll

I kursen i kemi sker fördjupning kring materia, materiaomvandlingar och energi. Dessa begrepp kopplas till tema mat. Råvarors förädling i relation till miljö och samhälle är också en del av kursen, något som behandlas med hjälp av livscykelanalyser av konsumentprodukter.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten…

  1. utifrån experiment, kunna redogöra för ämnens uppbyggnad, egenskaper, spridning och omvandlingar med koppling till energibegreppet
  2. utifrån tema mat, kunna beskriva och förklara materians kretslopp och energins flöde
  3. beskriva råvarors förädling från råvara till avfall samt diskutera några kemiska ämnens egenskaper och påverkan på hälsa och miljö

Arbetsformer

Kursen ges i huvudsak på distans, vilket kräver mycket eget självständigt arbete. Kursinnehållet bearbetas genom att kursdeltagaren deltar i en grupp och aktivt bidrar till gruppdeltagarnas utveckling. Detta kan ske på kursens digitala plattform. Kursinnehållet bearbetas också genom praktiskt arbete i form av laborationer och undersökningar. En del av det praktiska arbetet görs med fördel tillsammans med elever. Det praktiska arbetet kombineras med litteraturstudier.

Bedömningsformer

Mål 1 examineras genom att studenten producerar en film och skriver en kompletterande text.
Mål 2 och 3 examineras genom en salstentamen.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning, det vill säga i de delar som studerats i kursen och som därmed examinerats.
Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband om validering och tillgodoräkning att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknats efter validering ingår inte i betygsättningen.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Fysik och lärande, 6 hp

Innehåll

I kursen behandlas energibegreppet och energianvändning ur ett individ- och samhällsperspektiv. Utifrån grundläggande kunskaper i astronomi behandlas t ex hur dag, natt och årstider uppkommer. Fysikaliska krafter, elektricitet, ljus och värme bearbetas även i kursen.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna …

  1. förklara och konkretisera vanliga astronomiska fenomen som olika himlakroppars rörelser, hur dessa är kopplade till krafter, tidskonstruktioner och årstider samt hur astronomiska upptäckter påverkat människans världsbild
  2. redogöra för fysikaliska krafter, magneters och elektriska kretsars egenskaper och deras användningsområden i hem och samhälle
  3. beskriva energiöverföring, energiflöden och energianvändning i ett individ- och samhällsperspektiv samt koppla energi till fenomen som till exempel elektricitet, ljus och värme

Arbetsformer

Kursen ges i huvudsak på distans, vilket kräver mycket eget självständigt arbete. Kursinnehållet bearbetas genom att kursdeltagaren deltar i en grupp och aktivt bidrar till gruppdeltagarnas utveckling. Detta kan ske på kursens digitala plattform. Kursinnehållet bearbetas också genom praktiskt arbete i form av laborationer och undersökningar. En del av det praktiska arbetet görs med fördel tillsammans med elever. Det praktiska arbetet kombineras med litteraturstudier.

Bedömningsformer

Mål 1 examineras genom att kursdeltagaren producerar en gestaltning.
Mål 2 och 3 examineras genom att deltagaren skriver en salstentamen.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning, det vill säga i de delar som studerats i kursen och som därmed examinerats.
Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband om validering och tillgodoräkning att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknats efter validering ingår inte i betygsättningen.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Teknik och lärande, 6 hp

Innehåll

Kursen fokuserar på teknik-ämnet. Centrala områden i kursen är vardagsteknik i hem och samhälle, enkla mekanismer, hållfasthet, vanliga material, enkel ellära, tekniska system, teknikens historia och datalogiskt tänkande. I kursen behandlas frågor kring säkerhet, hållbar utveckling, etik, genus och hur elevernas olika kulturella bakgrunder kan berika undervisningen i ämnet. Användande av digitala verktyg i undervisningen är ett återkommande tema.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna …

  1. redogöra för centrala samband mellan teknik, samhälle, individ och natur.
  2. urskilja karakteristiska drag och drivkrafter för teknikutveckling och koppla dessa kunskaper till begreppet tekniska system
  3. reflektera över tekniska system och problematisera hur tekniska system används inom olika samhällsfunktioner
  4. kommunicera grundläggande tekniska funktioner och lösningar med hjälp av tal, skrift, skisser, bilder och modeller

Arbetsformer

Kursen ges i huvudsak på distans, vilket kräver mycket eget självständigt arbete. Kursinnehållet bearbetas genom att kursdeltagaren deltar i en grupp och aktivt bidrar till gruppdeltagarnas utveckling. Detta kan ske på kursens digitala plattform. Kursinnehållet bearbetas också genom praktiskt arbete i form av laborationer och undersökningar. En del av det praktiska arbetet görs med fördel tillsammans med elever. Det praktiska arbetet kombineras med litteraturstudier.

Bedömningsformer

Mål 1, 2 och 3 examineras genom att kursdeltagaren skriver en hemtentamen.
Mål 4 examineras genom att deltagaren själv eller tillsammans med elever, bygger konstruktioner. Arbetet dokumenteras digitalt.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning, det vill säga i de delar som studerats i kursen och som därmed examinerats.
Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband om validering och tillgodoräkning att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknats efter validering ingår inte i betygsättningen.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Naturvetenskap och teknik i ämnesövergripande undervisning, 6 hp

Innehåll

Kursen syftar till att knyta ihop de fyra ämnena och utgår från de nationella styrdokumenten samt aktuell ämnesdidaktisk forskning. Upplägget är alltså tvärvetenskapligt och anknyter både till naturvetenskap samt teknik. Språkutvecklande arbetssätt, elevers olika bakgrund, förutsättningar och behov samt hållbar utveckling är några av områdena som beaktas. Ytterligare innehåll i delkursen är bedömning, framförallt formativ.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna …

  1. föreslå och problematisera undervisning med både naturvetenskapligt och tekniskt innehåll som ger möjlighet till språk- och begreppsutveckling och som tar hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov
  2. uppmärksamma hur man i undervisning kan koppla naturvetenskapligt och tekniskt innehåll till dagsaktualiteter och hållbar utveckling
  3. använda formativ och summativ bedömning för att utveckla undervisning och lärande
  4. identifiera naturvetenskapens karaktär samt argumentera för naturvetenskapens roll i skolan

Arbetsformer

Kursen ges i huvudsak på distans, vilket kräver mycket eget självständigt arbete. Kursinnehållet bearbetas genom att kursdeltagaren deltar i en grupp och aktivt bidrar till gruppdeltagarnas utveckling. Detta kan ske på kursens digitala plattform. Denna delkurs är mer teoretisk än övriga delkurser.

Bedömningsformer

Mål 1, 2 och 3 examineras genom att kursdeltagaren skriver en undervisningsplanering.
Mål 4 examineras genom att deltagaren skriver en text.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning, det vill säga i de delar som studerats i kursen och som därmed examinerats.
Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband om validering och tillgodoräkning att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknats efter validering ingår inte i betygsättningen.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Biologi och lärande

Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap. Forskningsresultat och nya idéer. Lund: Studentlitteratur. (100 s)

Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Lindahl, Britt & Rosberg, Maria (2013). Naturvetenskapens bärande idéer. Gleerups. (220 s)

Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Nilsson, Karin & Sallnäs, Dora (2015). Naturvetenskapens bärande idéer i praktiken. Malmö: Gleerups. (317 s)

Dahlöf, Annamaria (2010). Sexualkunskap. Stockholm: Utbildningsradion. (150 s)

Helldén, Gustav; Högström, Per; Jonsson, Gunnar; Karlefors, Inger & Vikström, Anna (2015). Vägar till naturvetenskapens värld - ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber. (325 s)

Skolverket (2014). Sex- och samlevnadsundervisning i grundskolans tidigare år. Stockholm: Skolverket (148 s) Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3360

Vetenskapliga artiklar och kompendier samt aktuella skrifter från Skolverket kan tillkomma

Kemi och lärande

Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap. Forskningsresultat och nya idéer. Lund: Studentlitteratur. (100 s)

Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Lindahl, Britt & Rosberg, Maria (2013). Naturvetenskapens bärande idéer. Gleerups. (220 s)

Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Nilsson, Karin & Sallnäs Dora (2015). Naturvetenskapens bärande idéer i praktiken. Malmö: Gleerups (317 s)

Krigsman, Thomas; Nilsson, Bodil & Wahlström, Ebba (2002). Kemiskafferiet. [Elektronisk] Stockholm: Skolverket. (70 s)

Sjöström, Jesper (2012). Barn och kemi – vad säger den kemididaktiska forskningen. I Ideland, Malin & Malmberg, Claes (red.) Naturvetenskap och yngre barn (20 s). Tillgänglig på internet: http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/handle/2043/14411/RoU%202012.2%20muep.pdf;jsessionid=5C46AD7BBEAC1B742601868339C96BF3?sequence=2

Zeidler, Annette (2012). Materiabegreppet i de tidiga skolåren. I Ideland, Malin & Malmberg, Claes (red.) Naturvetenskap och yngre barn (12 s). Tillgänglig på internet: http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/handle/2043/14411/RoU%202012.2%20muep.pdf;jsessionid=5C46AD7BBEAC1B742601868339C96BF3?sequence=2

Vetenskapliga artiklar och kompendier samt aktuella skrifter från Skolverket kan tillkomma

Fysik och lärande

Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap. Forskningsresultat och nya idéer. Lund: Studentlitteratur. (ca 100 s)

Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Lindahl, Britt & Rosberg, Maria (2013). Naturvetenskapens bärande idéer. Gleerups. (220 s)

Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Nilsson, Karin & Sallnäs Dora (2015). Naturvetenskapens bärande idéer i praktiken. Malmö: Gleerups (317 s)

Areskoug, Mats & Eliasson, Per (2012). Energi för hållbar utveckling - ett historiskt och naturvetenskapligt perspektiv 2: uppl. Lund: Studentlitteratur. (200 s)

Helldén, Gustav; Högstöm, Per; Jonsson, Gunnar; Karlefors, Inger & Vikström Anna (2015). Vägar till naturvetenskapens värld - ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber. (325 s)

Vetenskapliga artiklar och kompendier samt aktuella skrifter från Skolverket kan tillkomma

Teknik och lärande

Johansson, Myrtel & Sandström, Maria (2015). Undervisa i teknik. Malmö: Gleerups (160 s)

Nygårds, Karin (2015). Koden till digital kompetens. Stockholm: Natur och kultur (96 s)

Sundin, Bo (2006). Den kupade handen. Stockholm: Carlsson bokförlag (325 s)

Vetenskapliga artiklar och kompendier samt aktuella skrifter från Skolverket kan tillkomma

Naturvetenskap och teknik i ämnesövergripande undervisning

Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Lindahl, Britt & Rosberg, Maria (2013). Naturvetenskapens bärande idéer. Gleerups. (220 s)

Ekborg, Margareta; Ideland, Malin; Malmberg Claes; Ottander, Christina & Rosberg, Maria (2012). Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet. Malmö: Gleerups (171 s)

Gibbons, Pauline (2013). Lyft språket Lyft tänkandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. (100 s)

Grettve, Anna; Israelsson, Marie & Jönsson, Anders (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i en lärares vardag. Stockholm: Natur och kultur (206 s)

Ideland, Malin (2012). Naturvetenskapens kultur. I Ideland, Malin & Malmberg, Claes (red.) Naturvetenskap och yngre barn. Malmö högskola, Lärarutbildningen (9 s). Tillgänglig på internet: http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/handle/2043/14411/RoU%202012.2%20muep.pdf;jsessionid=5C46AD7BBEAC1B742601868339C96BF3?sequence=2

Nelson, Johan (2012). Naturvetenskaplig kunskapsproduktion. I Ideland, Malin &Malmberg, Claes (red.) Naturvetenskap och yngre barn. Malmö högskola, Lärarutbildningen (13 s). Tillgänglig på internet: http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/handle/2043/14411/RoU%202012.2%20muep.pdf;jsessionid=5C46AD7BBEAC1B742601868339C96BF3?sequence=2

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan

Skolverket (2011). Planering och genomförande av undervisningen: för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket (45 s). Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2698

Vetenskapliga artiklar och kompendier kan tillkomma

Kursvärdering

Högskolan ger deltagarna som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för deltagarna.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Regionalt utvecklingscentrum.

Mer information om utbildningen

Paula Grevskog-Peters, studievägledare
Telefon: 040-66 58207
Anita Svensson, studieadministratör
Telefon: 040-66 58319
Anna Wirstedt, kursansvarig
Telefon: 040-66 57627

Anmälan

21 augusti 2017 - 15 juni 2018 Dagtid 50% Distans (Malmö) Antal obligatoriska träffar: 10 Schema