Det globala klassrummet - introduktionskurs i svenska som andraspråk, för undervisning i åk 1-6

Kurs - grundnivå - 7.5 hp

Kursplan för studenter höst 2019

Kurskod:
RC382U version 1
Engelsk benämning:
The Global Classroom - Introduction to Swedish as a second language, for teaching in Schoolyear 1-6
Fördjupningsnivå
GXX
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
18 februari 2019
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
18 februari 2019

Förkunskapskrav

Lärare anställda hos huvudman, entreprenör eller folkhögskola i enlighet med förordning 2016:709
Behörigheten styrks av blanketten Huvudmannens godkännande.

Syfte

Kursdeltagaren ska utveckla grundläggande kunskaper om undervisning i svenska som andraspråk för årskurs 1 – 6 samt utveckla sin medvetenhet om utbildningens roll i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer.

Innehåll

Utifrån kursdeltagarnas yrkeserfarenhet problematiseras frågor om hur kulturmönster skapas, vidmakthålls och förändras i samhället. Med utgångspunkt i ett inkluderande förhållningssätt avseende utbildning för nyanlända och elever med olika kulturell bakgrund granskas dagens skola och samhälle med avseende på flerspråkighet, språklig variation, genus, klass, interkulturalitet, identitet, religion och etnocentriska mönster. Här behandlas särskilt migrationsprocessen och flyktingskap i socialt och psykologiskt perspektiv. Kursdeltagarna diskuterar vidare externa faktorer som påverkar flerspråkiga och nyanlända elevers lärande och utveckling såsom skolans organisation, lärarkompetens samt en tidig studie-och yrkesvägledning. Dessa studier leder vidare in i en analys av rollen som lärare i en språkligt och kulturellt heterogen skolmiljö, där flerspråkighet ses som en resurs. Kursdeltagarna diskuterar såväl olika förhållningssätt som olika klassrumsaktiviteters betydelse och potential när det gäller att skapa en elevaktiv läromiljö som främjar flerspråkiga elevers lärande och skolframgång. Här behandlas olika kommunikativa uttrycksformer, såsom ord, bild, drama och IT, utifrån deras betydelse för andraspråkselevers språkutveckling och litteracitetsutveckling. Tillsammans relaterar deltagarna didaktiska grundfrågor och verktyg samt frågor om bedömning och kartläggning till forskning, beprövad erfarenhet och aktuella styrdokument.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna

  • diskutera hur pedagogisk verksamhet kan organiseras i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer
  • beskriva och problematisera hur språkliga och kulturella mönster, värderingar och hierarkier i skola och samhälle påverkar elevernas villkor för lärande
  • diskutera undervisning utifrån ett andraspråksperspektiv på lärande

Arbetsformer

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare. Delkursens genomförande bygger på att kursdeltagarna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Bedömningsformer

Samtliga lärandemål examineras skriftligen genom ett paper och muntligen genom ett seminarium som utgår från kursdeltagarnas texter.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Axelsson, Monica (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (s 547–578) (31 s)
Bunar, Nihad (red) (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur och kultur (250 s)
Bakhtiari, Marjaneh (2005). Kalla det vad fan du vill. Ordfront förlag (298 s)
Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 4., uppdaterade uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren (260 s)
Glogic, Saima & Löthagen Holm, Annika (2017). Nyanlända. Vägledning till inkluderande undervisning. Att förmedla kunskap, språk, kultur och koder i flerspråkiga klasser. Hallgren & Fallgren (173 s.)
Pettersson, Karin (2017). Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F-3; Cirkelmodellen, genrepedagogik, ASL och IKT. Hallgren & Fallgren (233 s.)
Rosén, Jenny och Wedin, Åsa (2015). Flerspråkig undervisning. I: Rosén, Jenny och Wedin, Åsa (2015), Klassrumsinteraktion och flerspråkighet – ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber (s 182–196) (14 s)
Skolinspektionen 2010. Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Skolinspektionens rapport 2010:16. Stockholm: Skolinspektionen (46 s)
Svensson, Gudrun (2016). Translanguaging för utveckling av elevers ämneskunskaper, språk och identitet. I: Kindenberg, Björn (red.) (2016), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholm: Liber (s 31–43) (31 s)
Vesteraas Danbolt, Anne Marit & Iversen Kulbrandstad, Lise (2013). ”Säl är kaka på spanska” I: Wedin, Åsa & Hedman, Christina (2013), Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur (s 20–44) (24 s)
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, rev. 2017 fr.a:
Kapitel 3 Förskoleklassen
Kursplaner i svenska som andraspråk 1–3 och 4–6
Material från relevanta webbsidor (Skolverket, UR) kan tillkomma

Kursvärdering

Universitetet ger deltagare som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för deltagarna.