Socialt arbete: Social utsatthet och förändringsprocesser i perspektiv

Sammanfattning

Behörighetskrav

Socionomexamen eller kandidatexamen inom det människobehandlande eller samhällsvetenskapliga området (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp).

Urval:

högskolepoäng 100%

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2021, vår 2019, vår 2018

Kurskod:
SC611C version 1
Engelsk benämning:
Social Work: Social vulnerability and change in perspective
Fördjupningsnivå
A1N
Huvudområden:
Socialt arbete
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
13 juni 2017
Beslutande instans:
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från:
15 januari 2018

Förkunskapskrav

Socionomexamen eller kandidatexamen inom det människobehandlande eller samhällsvetenskapliga området (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp).

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen utgör en obligatorisk kurs i magister-/mastersprogrammet i socialt arbete. Kursen ges även som fristående kurs.

Syfte

Kursen syftar till att studenten fördjupar sina kunskaper i socialt arbete med tonvikt på hur social utsatthet och sociala förändringsprocesser kan förstås och förklaras ur olika perspektiv. Vidare syftar kursen till att studenten utvecklar fördjupade kunskaper om konsekvenser av social utsatthet för olika grupper och på olika samhällsarenor och hur socialt arbete på olika nivåer kan utvecklas och bedrivas för att förebygga och minska social utsatthet.

Innehåll

Kursen består av två delkurser:

1. Social utsatthet och förändring som samhällsfenomen, 7,5 hp

Innehåll

I delkursen behandlas skillnader i människors villkor i det samtida samhället. Fokus ligger på att skapa en nyanserad och problematiserande förståelse för social utsatthet i olika grupper och på olika samhällsarenor. Vidare förs en kritisk diskussion om organiseringen av socialt arbete och ideal om social rättvisa. Faktorer som klass, etnicitet, kön, ålder och funktionsnedsättning analyseras för att förstå social utsatthet och social förändring.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

  1. relatera social utsatthet till ideal om social rättvisa ?
  2. reflektera kring etiska aspekter på olika former av social utsatthet och interventioner ur ett professionellt perspektiv, och ?
  3. analysera social utsatthet för olika grupper, på olika samhällsarenor och ur olika samhällsteoretiska perspektiv.

Arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppdiskussioner och seminarier. För uppnående av lärandemål 1–3 presenteras kursinnehållet vid föreläsningar varefter studenten bearbetar detta för att under tre obligatoriska seminarier diskutera individuella skriftliga inlämningsuppgifter på kursinnehållet.

Bedömningsformer

diskuteras vid obligatoriska seminarier) samt en individuell hemtentamen. Studentens prestation vid seminarier bedöms individuellt. Vid bedömning av lärandemål 1 läggs vikt vid studentens förmåga att på ett teoretiskt grundat sätt kunna resonera kring social utsatthet kopplat till ideal om social rättvisa. Vid bedömning av lärandemål 2 läggs särskild vikt vid studentens förmåga att reflektera kring och värdera olika etiska aspekter på social utsatthet och professionella interventioner mot varandra. Vid bedömning av lärandemål 3 läggs särskild vikt vid studentens förmåga att hantera flera olika samhällsteoretiska perspektiv för att analysera och kritiskt granska social utsatthet i olika grupper och på olika samhällsarenor. Betygskriterier presenteras i studiehandledningen.

För betyget Godkänd på delkursen krävs bedömningen godkänt på alla inlämningsuppgifter, seminarium och hemtentamen. För betyget Väl Godkänd på delkursen krävs bedömningen godkänt på alla inlämningsuppgifter, seminarium samt bedömningen Väl Godkänd på hemtentamen.

Eventuell frånvaro i obligatoriska moment kompenseras enligt beslut av examinator, exempelvis genom skriftliga inlämningsuppgifter.

2.Teoretiska perspektiv på social utsatthet och förändring, 7,5 hp

Innehåll

I delkursen behandlas olika teoretiska perspektiv för förståelsen av ojämlikhet mellan grupper och konsekvenser av detta för socialt arbete. Fokus ligger på att skapa en nyanserad och problematiserande förståelse för social utsatthet på individ och samhällsnivå. I kursen identifieras relationerna mellan globala och nationella processer i det lokala samhället. Vidare förs en kritisk diskussion om maktrelationer.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

  1. identifiera relationerna mellan globala, nationella och lokala samhällsprocesser när det gäller social utsatthet och förändring ?
  2. kritiskt granska social utsatthet och förändringsprocesser ur ett maktperspektiv, och
  3. värdera vilka konsekvenser olika perspektiv på social utsatthet får för utövandet och organiseringen av socialt förändringsarbete.

Arbetsformer

Undervisningen av lärandemål 1–3 sker i form av föreläsningar, gruppdiskussioner och seminarier. För uppnående av lärandemål 1–3 presenteras kursinnehållet vid föreläsningar varefter studenten bearbetar detta för att under tre obligatoriska seminarier diskutera individuella skriftliga inlämningsuppgifter på kursinnehållet.

Bedömningsformer

Lärandemål 1–3 examineras genom individuella skriftliga inlämningsuppgifter (som diskuteras vid obligatoriska seminarier) samt en individuell hemtentamen. Studentens prestation under seminarier bedöms individuellt. Vid bedömning av lärandemål 1 läggs vikt vid studentens förmåga att kunna resonera kring hur interaktionen mellan ojämlikhet och förändring på olika skalnivåer ser ut. Vid bedömning av lärandemål 2 läggs vikt vid studentens förmåga att resonera kring detta utifrån olika maktperspektiv och med fokus på olika former av relationer (t ex mellan länder, grupper och individer). Vid bedömning av lärandemål 3 läggs vikt vid studentens förmåga att resonera kring hur teoretiska perspektiv återspeglas i socialt arbete som praktikområde. Betygskriterier presenteras i studiehandledningen. Frånvaro från det examinerande seminariet kompletteras enligt beslut av examinator, exempelvis genom skriftliga inlämningsuppgifter.

För betyget Godkänd på delkursen krävs bedömningen godkänt på alla inlämningsuppgifter, seminarium och paper. För betyget Väl Godkänd på delkursen krävs bedömningen godkänt på alla inlämningsuppgifter, seminarium samt bedömningen Väl Godkänd på paper.

För betyget Godkänt på hela kursen krävs godkänt på båda delkurserna. För betyget Väl godkänt på hela kursen krävs väl godkänt på båda delkurserna.

Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

1. Social utsatthet och förändring som samhällsfenomen

Abrahamsson H, (2012) Städer som nav för en globalt hållbar samhällsutveckling eller slagfält för sociala konflikter. Malmö stad. (50 s.)
Akademikerförbundet SSR (2015) Global definition av socialt arbete. Stockholm: Akademikerförbundet SSR (8 s.)
Andersen D, Järvinen M, (2007) Harm reduction – ideas and paradoxes. Nordic studies on alcohol and drugs, 24 (3): 235-252.
Bauman Z, (2002) Det individualiserade samhället. Göteborg: Daidalos. (299 s.)
Davies K, Gray M, Webb SA, (2014) Putting the parity into service-user participation: An integrated model of social justice. International Journal of Social Welfare. 2014; 23(2): 119–27. (8 s.)
EMCDDA (2008) Drugs and vulnerable groups of young people. EMCDDA, Lisbon, June 2008. http://www.emcdda.europa.eu/publications/selected-issues/vulnerable-young. (35 s.)
Emmelin M, M Eriksson, (2012) Kan socialt kapital ”byggas in” i våra bostadsområden och därmed förbättra invånarnas upplevda och mentala hälsa?. Malmö stad. (30 s.) http://malmo.se/download/18.1558e15e13973eeaa0e8000259/1383647138259/Socialt+kapital+i+bostadsomr%C3%A5den_Emmelin.pdf
Eydal GB, Ómarsdóttir I L, Hvinden B, Cuadra C B, Rapeli M, Salonen T (2016) Local Social Services in Nordic countries in Times of Disasters. Report for the Nordic Council of Ministers. (12 s.)
Ferguson I, (2008) Reclaiming Social Work: Challenging Neo-Liberalism and Promoting Social Justice. London: SAGE Publications Ltd; 2008. Kapitel 1, s. 8-21 (13 s.)
Fraser N, (2000) Rethinking Recognition. New Left Review. 3 (June): 1–8. Available from: http://newleftreview.org/II/3/nancy-fraser-rethinking-recognition (8 s.)
Herz M, (2016) Levande socialt arbete. Vardagsliv, sörjbarhet och sociala orättvisor. Stockholm: Liber. (184 s.)
Johnson B, Richert T, Svensson B, (2017) Alkohol och narkotikaproblem. (25 sidor).
Kings, L. (2011) Till det lokalas försvar: civilsamhället i den urbana periferin. Lund: Arkiv. (206 s.)
Lalander P, (2008) The role of ethnicity in a local drug dealer network. Journal of Scandinavian studies in criminology and crime prevention, 9(1): 65-84.
Lalander P, Svensson B, (red.) (2014) Perspektiv på social utsatthet. Lund: Studentlitteratur (valda delar, ca 70 s.)
Malmökommissionens slutrapport (2014) Malmö stad (valda delar ca 100 sidor). http://malmo.se/download/18.3108a6ec1445513e589b92/1393252195410/malmo%CC%88kommissionen_slutrapport_2014.pdf
Marsh JC, (2005) Social Justice: Social Works Organizing Value. Social Work. Vol. 50(4): 293–4. (1 s.)
Perez E, (2013) När den offentliga sektorn inte räcker till; nya arbetsformer i integrationsarbete. FoU Rapport 2013:2 (189 s.)
Rhodes T, (2002) The “risk environment”: a framework for understanding and reducing drug-related harm. International journal of drug policy, 13: 85-94.
Richert T, (2014) Överdoser, Försörjningsstrategier och riskhantering – Livsvillkor för personer som injicerar narkotika (sida 13-71). Malmö: Malmö högskola.
Stigendal M, (2011) Malmö – de två kunskapsstäderna. Malmö stad (60 s.). http://malmo.se/download/18.6e1be7ef13514d6cfcc80006006/stigendal_20120130.pdf
Sundell K, (2012) Både insats och relation spelar roll. Socialvetenskaplig tidskrift. (1): 50-52. (3 s.)

2.Teoretiska perspektiv på social utsatthet och förändring

Bergmark A, Lundström T, (2006) Mot en evidensbaserad praktik? – Om färdriktningen i socialt arbete. Socialvetenskaplig Tidskrift. (2): 99–113. (14 s.)
Bergmark A, Lundström T, (2011) Socialstyrelsen, dronten och den evidensbaserade praktiken. Socialvetenskaplig tidskrift, (3): 244-251. (7 s.)
Bergmark A, Lundström T, (2012) Divergent perspectives on the Dodo bird? A comment to Mullen, Shuluk and Soydan. Socialvetenskaplig tidskrift. (1): 48-49. (2 s.)
Bergmark A, Lundström T, (2012) Svaga argument gentemot Drontens dom – ett svar till Knut Sundell. Socialvetenskaplig tidskrift. (1): 53-55. (3 s.)
Herz M, (2014) Förtroendekrisen mellan Socialstyrelsen och det sociala arbetet fortsätter. Socialvetenskaplig tidskrift. (1): 85-90. (5 s.)
Loseke R, Donileen, (2003) Thinking about social problems (2nd edition). New Brunswick, London: Aldine Transaction (224 s.)
Mullen E J, Shuluk E, Soydan H, (2012) TREATMENT APPROACH PLAYS ROLE IN SOCIAL WORK INTERVENTIONS: A comment to Bergmark and Lundström. Socialvetenskaplig tidskrift. (1): 46-47. (2 s.)
Wodarski John S, Feit Marvin D, (2009) Evidence-based Interventions in Social Work: A Practitioner's Manual Springfield: Charles C Thomas. (310 s.)

Vetenskapliga artiklar tillkommer (ca 200 s.).

Kursvärdering

Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva delkursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling sker under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Övergångsbestämmelser

Om kursen upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för hälsa och samhälle på institutionen Socialt arbete Grundutbildning avancerad nivå och Forskning.

Mer information om utbildningen

Germana di Lorenzo, studieadministratör
Telefon: 040-6657462
Linda Lill, kursansvarig
Telefon: 040-6657773

Anmälan

15 januari 2018 - 23 mars 2018 Kvällstid 100% Malmö Schema

21 januari 2019 - 29 mars 2019 Dagtid 100% Malmö Öppnar för anmälan 17 september 2018.

18 januari 2021 - 26 mars 2021 Dagtid 100% Malmö