Socialt arbete: Aktörskap, makt och motstånd

Sammanfattning

Syftet med kursen är att studenten fördjupar sina kunskaper i socialt arbete med tonvikt på hur makt och motståndsstrategier kan förstås i relation till utövande av socialt arbete samt hur olika aktörer inom det sociala arbetet tillskrivs och intar ett aktörskap. Vidare är syftet att studenten utvecklar sin förmåga att analysera och kritiskt reflektera över processer som inbegriper klass, genus och etnicitet och olika för givet tagna normer och föreställningar.

Behörighetskrav

Socionomexamen eller kandidatexamen inom det människobehandlande eller samhällsvetenskapliga området (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp).

Urval:

högskolepoäng 100%

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2020, vår 2019, vår 2018

Kurskod:
SC613B version 1
Engelsk benämning:
Social Work: Agency, Power and Resistance
Fördjupningsnivå
A1F
Huvudområden:
Socialt arbete
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
13 juni 2017
Beslutande instans:
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från:
15 januari 2018

Förkunskapskrav

Socionomexamen eller kandidatexamen inom det människobehandlande eller samhällsvetenskapliga området (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp).

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen utgör en obligatorisk kurs i magister-/masterprogrammet i socialt arbete. Kursen ges även som fristående kurs.

Syfte

Syftet med kursen att fördjupa studenternas kunskap kring teorier rörande makt, motstånd och aktörskap och hur de kan appliceras och avvändas inom fältet socialt arbete. Kursen syftar till att ge studenten verktyg för att kunna analysera och utforska hur makt och motstånd görs inom socialt arbete, samt hur olika aktörer inom det sociala arbetet tillskrivs och intar ett aktörskap.

Vidare är syftet att studenten utvecklar sin förmåga att analysera och kritiskt reflektera över hur processer som inbegriper klass, genus och etnicitet och olika för givet tagna normer och föreställningar formar fältet socialt arbete och vilka motståndsstrategier och aktörskap som skapas utifrån och genom dessa processer.

Innehåll

I kursen behandlas begreppet aktörskap och hur detta är relaterat till både makt och maktutövning inom det sociala arbetet. Näraliggande begrepp som brukare och brukarmedverkan diskuteras liksom hur det praktiska sociala arbetet kan medverka till att människor gör motstånd. Kursen tar sin utgångpunkt i de sociala förhållanden som formar Malmö. Kursen innehåller moment av både teoretisk och praktisk karaktär. De teoretiska momenten berör aspekter av makt och maktrelationer vilka sammankopplas med sociala processer som klass, genus och etnicitet och till människors förhållande till miljön. Frågor om social utsatthet fokuserar på ett brett spektrum av områden, från missbruk och ekonomiskt bistånd till frågor om samverkan mellan människa och miljö. Vikten av att kunna lyssna till de så kallade utsattas röster och att kunna analysera vad dessa röster betyder i ett samhälleligt perspektiv samt hur det påverkar det praktiska sociala arbetet betonas. Här ingår också att kritiskt reflektera över såväl det praktiska som det förebyggande sociala arbetets inverkan på hur social utsatthet kan förstås utifrån klient-, organisations- och samhällsperspektiv. Slutligen ingår kritisk reflektion över hur strukturell ojämlikhet, fattigdoms- och fördelningsfrågor, konsumtions- och produktionsmönster samt resursanvändning har bäring på samhällets miljö- och klimatmässiga utveckling.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. analysera olika perspektiv på aktörskap, med tonvikt på området socialt arbete,
2. värdera betydelser av makt och maktutövning i olika sammanhang och ur olika teoretiska perspektiv, med fokus på området socialt arbete,
3. värdera möjliga innebörder av motstånd och relatera det till olika teoretiska perspektiv, med tonvikt på området socialt arbete
4. analysera vilka motståndsstrategier som kan utvecklas som en konsekvens av marginalisering och social utsatthet, med tonvikt på området socialt arbete, och
5. värdera hur man i det sociala arbetet kan använda kunskaper som utvecklas när grupper gör motstånd, och
6. analysera det sociala arbetets roller i förhållande till miljö- och klimatmässiga processer.

Arbetsformer

Undervisningen genomförs i form av föreläsningar och seminarier. Under kursen stöds studenternas kunskapsutveckling genom självständigt producerade papers samt övningar som kräver ett nära samarbete med det sociala verksamhetsfältet. Studenten söker, utifrån de teoretiska perspektiv som presenteras i litteratur, föreläsningar och seminarier, självständigt kunskap om aktörskap och motståndsstrategier som återfinns i det lokala samhället (lärandemål 3-6). Genom att observera och lyssna till praktiker där makt och maktutövning, kopplat till social utsatthet och marginalisering återfinns, möjliggörs studentens förmåga att sammankoppla teori och praktik i fältövningen (lärandemål 1-2). Med hänsyn till den centrala roll som praktikernas berättelser spelar vid examinationen är närvaro obligatorisk vid föreläsningarna med inbjudna gäster, samt vid seminarier.

Bedömningsformer

Lärandemålen examineras genom seminarier och individuella skriftliga inlämningsuppgifter (lärandemål 3-6). I dessa examinationsuppgifter ska studenterna kunna redogöra för den valda litteraturen, visa god analytisk förmåga och kunna relatera teoretiska perspektiv till frågor om hur socialt arbete kan utvecklas, såväl teoretiskt som praktiskt. I kursen ingår även en uppgift där den studerande gör en fältövning som handlar om att studera hur aktörskap, makt och motstånd kan uttolkas i lokala sammanhang (lärandemål 1-2). Fältövningen redovisas genom muntligt föredrag och diskussion. Uppgiften bedöms individuellt. Eventuell frånvaro i obligatoriska moment ska kompenseras enligt beslut av examinator, i form av både en muntlig och skriftlig uppgift.
På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För godkänt betyg (G) krävs att samtliga mål ovan uppfylls. För väl godkänd (VG) krävs dessutom att de examinerande inlämningsuppgifterna visar på en mycket god förmåga att självständigt analysera hur olika teoretiska perspektiv på exkludering förhåller sig till varandra och till den sociala praktiken,

Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen för viss teoretisk kurs eller del av kurs, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på fastställda tider.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Ahmed S, (2011) Vithetens hegemoni. Hägersten: Tankekraft. (270 sidor).
Dominelli L, (2012) From Environmental Crisis to Environmental Justice. Cambridge: Polity Press. (207 sidor).
Eliassi B, (2015) Constructing Cultural Otherness Within the Swedish Welfare State: The Cases of Social Workers in Sweden. Qualitative Social Work, 14(4), sidor, 554-571.
Hörnqvist M, (2012) En annan Foucault. Stockholm: Carlsson Förlag. (172 sidor). Kings L, (2011) Till det lokalas försvar. Civilsamhället i den urbana periferin. Lund: Arkiv Förlag. (206 sidor).
Mattsson K, (2014) Intersectionality as a Useful Tool Anti-Oppressive Social Work and Critical Reflection i Affilia, 29(2), sid 8 – 17.
Lalander P, (2016) Människor behöver Människor. Malmö. Liber förlag. (256 sidor).
Stigendal M, (2014) Malmö – från kvantitets- till kvalitetskunskapsstad. Rapport från Malmö Komissionen. (62 sidor).
Wikström H, (2012) Familj, heder och svenskhet. I Herz M (red) Kritiskt socialt arbete. Malmö, Liber AB (20 sidor).
Walter L,(2016)Rediscovering the social question. European Journal of Social Work,19(1), sidor 4 – 17.

Kursvärdering

Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva delkursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling sker under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Övergångsbestämmelser

Om kursen upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för hälsa och samhälle på institutionen Socialt arbete Grundutbildning avancerad nivå och Forskning.

Mer information om utbildningen

Germana di Lorenzo, studieadministratör
Telefon: 040-6657462
Paula Mulinari, kursansvarig
Telefon: 040-6657981

Anmälan

26 mars 2018 - 01 juni 2018 Kvällstid 100% Malmö

25 februari 2019 - 07 juni 2019 Kvällstid 100% Malmö Öppnar för anmälan 17 september 2018.

30 mars 2020 - 05 juni 2020 Dagtid 100% Malmö Öppnar för anmälan 16 september 2019.