Sexologi: Sexualupplysning, prevention och rådgivning (klinisk sexologi II)

Sammanfattning

Behörighetskrav

Svenska B och Engelska A samt examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) inom det människobehandlande området.

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2020

Kurskod:
SX731A version 1,1
Engelsk benämning:
Sexology: Sex education, prevention and counselling (Clinical sexology II)
Fördjupningsnivå
A1N
Huvudområden:
Sexologi
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
28 april 2020
Beslutande instans:
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från:
31 augusti 2020
Ersätter kursplan fastställd:
15 januari 2018

Förkunskapskrav

Svenska B och Engelska A samt examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) inom det människobehandlande området.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i termin 3 i masterprogrammet i sexologi.

Syfte

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper och färdigheter för informations- och rådgivningsarbete rörande sexuella frågeställningar.

Innehåll

Kursen belyser sex- och samlevnadsundervisning och preventivt arbete och presenterar redskap och modeller för att arbeta med rådgivning, information och upplysning med olika målgrupper. Kursen innehåller klinisk sexologi med utgångspunkt från en psykosocial teoriram, där sexologisk kunskap tillämpas genom övningar i upplysnings- och preventionsarbete rörande sexuella frågeställningar.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. redogöra för aktuella modeller för sex- och samlevnadsundervisnings-, informations- och rådgivningsarbete,
2. analysera olika sexuella problem utifrån ett upplysnings- och preventionsperspektiv, och
3. tillämpa preventivt och rådgivande arbete med sexologiska frågeställningar av olika genes och karaktär utifrån studentens yrkesroll.

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av obligatoriska moment så som föreläsningar, diskussioner, pedagogiskt rollspel, seminarier samt individuell bearbetning av kursens innehåll i form av obligatoriskt självständigt projektarbete. Studiebesök arrangeras vid upplysnings- och preventionsverksamheter. I kursen ingår även reflektionsövningar som Sexual Self Acknowledgement (SSA).

Lärandemål 1-3 uppnås genom aktivt deltagande i angivna arbetsformer samt bearbetning av kursens innehåll såväl i grupp som enskilt. Lärandemål 1 uppnås mer specifikt genom det fältanknutna projektarbetet. Lärandemål 2 uppnås mer specifikt genom aktivt deltagande i föreläsningar, seminarier och gruppdiskussioner. Lärandemål 3 uppnås mer specifikt genom muntlig redovisning, pedagogiska rollspel samt seminarier.

Samtliga kursdagar är obligatoriska. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljning kan erbjudas under terminstid.

Bedömningsformer

Bedömningen av studenternas prestationer sker delvis utifrån delaktighet via analys och reflektion vid föreläsningar, seminarier samt muntlig och skriftlig redovisning av ett självständigt projektarbete.

För att avgöra hur lärandemålen (1-3) uppfyllts kommer en portfolio bestående av följande examinationsmoment att bedömas:
Lärandemål 1 examineras genom skriftlig redovisning av projektarbete där fokus på bedömningen är studentens förmåga att redogöra för preventivt och/eller rådgivande sexologiskt arbete.

Lärandemål 1 och 2 examineras genom seminarier samt muntlig redovisning av projektarbetet där fokus vid bedömningen är studentens förmåga att redogöra och analysera tillämpat preventivt och/eller rådgivande sexologiskt arbete.
Lärandemål 2 och 3 examineras genom seminarier där fokus på bedömningen är studentens förmåga att analysera olika sexologiska frågeställningar samt tillämpa preventivt och rådgivande arbete.

För Godkänt betyg krävs Godkänt resultat på muntlig och skriftlig redovisning av projektarbetet samt att alla obligatoriska delar har genomförts med godkänt resultat. För Väl Godkänt betyg krävs att samtliga kriterier för godkänt betyg är uppfyllda samt att examinationsuppgiften dessutom karaktäriseras av originalitet och metateoretisk förståelse.

Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Annon J, (1976) The PLISSIT Model: a proposed conceptual scheme for the behavioural treatment of sexual problems. Journal of Sex Education and Therapy, 2(1): 1–15. (15 s.)
Bahner J, Stenqvist K, (2019) Motivational Interviewing as evidence-based practice? An example from sexual risk reduction interventions targeting adolescents and young adults. Sexuality research & Social policy. On-line first. (13 s.)
Bay-Cheng F, (2016) Critically Sex/Ed: Asking questions of neoliberal truths in sexuality education. I: L Allen & ML Rasmussen (red.). The Palgrave handbook of sexuality education, s. 343–367. London: Palgrave Macmillan. (24 s.)
Devine A, Ignacio R, Prenter K, Temminghoff L, Gill-Atkinson L, Zayas J, Ma Jesusa Marco M & Vaughan C. (2017). “Freedom to go where I want”: improving access to sexual and reproductive health for women with disabilities in the Philippines. Reproductive Health Matters, 25(50):55–65
Ekdahl J, (2017) Sexualitet och sexuella problem. Bedömning och behandling enligt KBT. Lund: Studentlitteratur. Kap. 10, s. 185-192. (7 s.)
Elmerstig E, Wijma B, Årestedt K, Swahnberg K, (2016) ”Being good in bed” – Body concerns and Gender expectations among Swedish female and male senior high school students. Journal of Sex & Marital Therapy, 43, (4): 326-343. (17s.).
Folkhälsomyndigheten, (2019) Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017. (Utvalda delar, cirka 40 s.)
Folkhälsomyndigheten, (2017) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. UngKAB15 – en studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16–29 år. (Utvalda delar, cirka 40 s.)
Hammarström S, Nilsen P, Lindroth M, Stenqvist K & Bernhardsson S. (2019) Identifying young people exposed to or at risk of sexual ill health: pilot implementation of an evidence-informed toolkit (SEXIT) at Swedish youth clinics. The European journal of contraception & Reproductive health care. 24:1, 45-53. (8 s.)
Ivarsson C, (2017) Mun till mun. Handbok för unga migranter om samtal kring jämställdhet, relationer och sexualitet. Ett stödmaterial för peer-to-peer utbildning. Malmö stad.(36 s.)
Lindroth M, (2016) “Competent persons who can treat you with competence, as simple as that”- An interview study with transgender people on their experiences of meeting health care professionals. Journal of Clinical Nursing, 23–24: 3511–3521. (10 s.)
Lukkerz J, (2014) ”En tom arena” Gymnasiesärskole- och habiliteringspersonals perspektiv på sex och samlevnadsundervisning. Malmö Högskola. (Utvalda sidor, cirka 40 s.)
Lundström M, Ouis P, (2019) Middle-aged individuals’ sexual risk-taking:
Analysis of Swedish research and prevention policies. Sexuality, Gender & Policy, 2: 26–42. (16 s.)
Nash JC, (2016) Pleasurable blackness. I: Allen L, Rasmussen ML, (red.) The Palgrave handbook of sexuality education. London: Palgrave Macmillan. s. 261-278. (17 s.)
Rasmussen ML, (2016) Faith, progressive sexuality education and queer secularism: Unsettling Associations. I: Allen L, Rasmussen ML, (red.).The Palgrave handbook of sexuality education. London: Palgrave Macmillan. s. 115-135. (20 s.)
Taylor B, Davis S, (2007) The Extended PLISSIT model for addressing the sexual wellbeing of individuals with an acquired disability or chronic illness. Sexuality & Disability, 25(3):135-139. (5 s.)
Wikström E, Eriksson E-M, Lindroth M, (2018) Sexual and reproductive health and rights (SRHR) education with homeless people in Sweden. Sex Education. 18(6): 611–625. (14 s.)

Kursvärdering

Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva kursen. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Övergångsbestämmelser

Om kursen upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för hälsa och samhälle på Institutionen för Socialt arbete Grundutbildning avancerad nivå och Forskning.

Mer information om utbildningen

HS studievägledning - Malmö universitet,
Malin Lindroth, Kursansvarig
Ewa Sortberg Bassmann, studieadministratör
Telefon: 040-6657721

Anmälan

31 augusti 2020 - 06 november 2020 Dagtid 50% Malmö Schema Detta kurstillfälle ges som en del av ett program