Sexologi: Sexualitet i ord och bild

Sammanfattning

Behörighetskrav

Godkända kurser i mastersprogrammets termin 1-3 omfattande minst 30 hp.

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2020

Kurskod:
SX741A version 1
Engelsk benämning:
Sexology: Sexuality in Words and Images
Fördjupningsnivå
A1F
Huvudområden:
Sexologi
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
12 december 2017
Beslutande instans:
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från:
20 januari 2020

Förkunskapskrav

Godkända kurser i mastersprogrammets termin 1-3 omfattande minst 30 hp.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i termin 4 i mastersprogrammet i sexologi.

Syfte

Kursens syfte är att studenten skall fördjupa sina kunskaper om skildringar av sexualitet i ord och bild och kunna diskutera dessa utifrån en historisk och samhällelig kontext. Internet som uttrycks- och distributionsform får särskild uppmärksamhet.

Innehåll

Kursen behandlar olika typer av sexualitetsskildringar i ord och bild. Den är upplagd med två spår, där det ena tar upp sexualitet i litteratur, konst och film ur ett historiskt perspektiv. Ämnen som tas upp här är bland annat erotik och sexualitet i konsten, erotisk och förbjuden litteratur, sexualitet i svensk film och svensk filmcensur, sexualupplysningsfilm, den pornografiska filmens historia och debatten om pornografi. Viss bild-, text- och filmanalys ingår i det historiska spåret. Det andra spåret behandlar samtiden och fokuserar sexualitetsskildringar på Internet. Eftersom Internet är ett stort och mångfacetterat område sker detta genom att studenterna genomför projektarbeten individuellt eller i par under vägledning av kursansvarig lärare, och slutligen redovisar sina arbeten för varandra muntligt.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. redogöra för hur skildringar av sexualitet i ord och bild har utvecklats och förändrats ur ett historiskt perspektiv med tonvikt på perioden efter mitten av 1900-talet,
2. analysera skildringar av sexualitet i ord och bild,
3. diskutera och reflektera över hur kontextuella faktorer såsom samhälle, kultur och medieutveckling påverkar skildringar av sexualitet i ord och bild, och
4. tillämpa dessa kunskaper på en samtida kontext.

Arbetsformer

Kursen bedrivs i form av heldagar som innehåller obligatoriska moment så som föreläsningar, diskussioner, seminarier, samt självständig projektuppgift, vilken utförs individuellt eller parvis. Lärandemål 1, 2 och 3 behandlas genom föreläsningar, diskussioner under utbildningsdagarna samt seminarier. Lärandemål 2 och 4 behandlas i kursens projektarbete.

Samtliga kursdagar är obligatoriska. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljning kan erbjudas under terminstid.

Bedömningsformer

Bedömningen av studenternas prestationer sker delvis utifrån delaktighet via analys och reflektion vid föreläsningar samt muntlig redovisning av ett självständigt projektarbete.

Lärandemål 1, 2 och 3 bedöms i en skriftlig individuell tentamen där fokus för bedömningen är studentens förmåga att redogöra för hur skildringar av sexualitet i ord och bild har förändrats i ett historiskt perspektiv samt för hur kontextuella faktorer som exempelvis medieutveckling påverkar utvecklingen.

I den muntliga och skriftliga projektredovisningen bedöms lärandemål 2 och 4 med fokus i bedömningen på hur väl studenten kan tillämpa kunskaperna på ett specifikt fenomen.

För betyget Godkänd krävs att studenten blivit godkänd på samtliga obligatoriska delar, skriftlig tentamen samt redovisat projektarbetet muntligt och skriftligt. För betyget Väl godkänd krävs att examinationsuppgifterna dessutom karakteriseras av självständighet och metateoretisk förståelse.


Rätt till omtentamen

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Bernardi D, (2006) Interracial joysticks: pornography’s web of racist attractions. In: Lehman P (red), Pornography: Film and Culture, New Brunswick, N J Rutgers University Press. 220-243, (24 s.)
Björklund E, (2012) The Most Delicate Subject – A History of Sex Education Films in Sweden, Dissertation: Lunds universitet. 153–200, noter 353–365. (59 s. av 425 s.)

Daneback K, (2012) Kärlek och sexualitet på Internet – nya samspelsmönster i den flytande moderniteten. I: Plantin L, Månsson S-A (red). Sexualitetsstudier, Malmö: Liber. 143-159. (17 s.)

Dworkin A, (2003) Pornography. I: Jones A (red). The Feminism and Visual Culture Reader. London & New York. 387-389. (3 s.)
Escoffier J, (2014) Pornography, perversity and the sexual revolution. I: Hekma G, Giami A(red.) Sexual Revolutions. London: Palgrave Macmillan. 203-218. (16 s.)
Hill C, Wallace W, (1996) The Third Illustrated Anthology of Erotica: The Ultimate Collection of Sexual Art and Literature from Around the World. London: Little, Brown and Company, 10-39, 107-125. (49 s. av 160 s.)
Johnsdotter S, (2015) Written erotica: A case of language-induced sexual excitement. Larsson M, Johnsdotter S, (red), Sexual Fantasies: At the Convergence of the Cultural and the Individual. Frankfurt am Main: Peter Lang Academic Research. 37–55. (19 s.)

Larsson M, (2012) Svarta affärer som blev vita? Om sexbutiker som sexuella rum då och nu. Plantin L, Månsson S-A, (red). Sexualitetsstudier, 125-140. (16 s.)
Lim MS, Carrotte ER, Hellard ME, (2016). The impact of pornography on gender-based violence, sexual health and well-being: what do we know? Journal of Epidemiology & Community Health, 70(1), 3–5. (3 s.)
Lucie-Smith E, (1991) Sexuality in Western Art. New York: Thames and Hudson. 183-201. (18 s.)
Mattebo M, Tydén T, Häggström-Nordin E, Nilsson K, Larsson M, (2014) Pornography and sexual experiences among high school students in Sweden. Journal of Developmental and Behavioral Pediatrics 35(3), 179-188. (10 s.)
Milter KS, Slade JW, (2005) Global traffic in pornography: the Hungarian example. In: Sigel LZ, (red). International Exposure: Perspectives on Modern European Pornography, 1800-2000. New Brunswick, N.J. Rutgers University Press. 173-193. (26 s.)
Ryberg I, (2012) Imagining safe space: the politics of queer, feminist and lesbian pornography. Stockholm: Stockholm University Press. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:477159/FULLTEXT01.pdf 73-112. (40 s.)
Spišák S, (2016) ‘Everywhere they say that it’s harmful but they don’t say how, so I’m asking here’: young people, pornography and negotiations with notions of risk and harm. Sex Education, 16(2), 130–142. (13 s.)
Steiner A, (2012) Flickors åtrå och sexualitet i Katarina von Bredows romaner från 2000-talet. I: Kärrholm S, Tenngart T, (red). Barnlitteraturens värden och värderingar, Lund: Studentlitteratur. 257-270. (14 s.)
Sullivan R, McKee A, (2015) Pornography: Structures, Agency and Performance (Introduction, Conclusion). Cambridge, UK: John Wiley & Sons. 1-18, 176-186. (30 s.)
Szymanski DM, Stewart-Richardson DN, (2014) Psychological, relational, and sexual correlates of pornography use on young adult heterosexual men in romantic relationships. Journal of Men’s Studies, 22(1), 64-82. (19 s.)
Ullén M, (2009) Medierade blickar. Om porr i olika medier. Bara för dig: Pornografi, Konsumtion, Berättande. Stockholm/Sala: Vertigo. 142-186. (45 s.)
Vanden Abeele M, Campbell S W, Eggermont S, Roe K, (2014) Sexting, mobile porn use, and peer group dynamics: boys’ and girls’ self-perceived popularity, need for popularity, and perceived peer pressure. Media Psychology, 17(1), 6-33. (28 s.)

Williams L, (1999) Hard Core: Power, Pleasure, and the “Frenzy of the Visible”. Univ. of Berkeley: California Press. 34-92, 120-183, noter: 321-326, 327-328. (123 s.)
Williams L, (2004, red) Porn Studies. Durham and London: Duke University Press. 271-308, 370-400. (69 s.)
Williams L, (2008) Screening Sex. Durham and London: Duke University Press. 1-67, 112-154, 258-298, noter: 327-336, 345-353, 369-372. (151 s.)

Övriga texter på upp till 200 sidor kan tillkomma under kursens gång.

Kursvärdering

Kursansvarig lärare ansvarar för att en kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på särskild plats samt återkopplas till studenter vid nästkommande kurstillfälle.

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringarna har skett, erbjudas två tillfällen för omtentamen baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för hälsa och samhälle på institutionen Socialt arbete Grundutbildning avancerad nivå och Forskning.

Mer information om utbildningen

Ewa Sortberg Bassmann, studieadministratör
Telefon: 040-6657721

Anmälan

20 januari 2020 - 27 mars 2020 Dagtid 50% Malmö Detta kurstillfälle ges som en del av ett program