Lärarutbildning

Programmet erbjuds ej.

Du kan hitta vårt nuvarande utbud på http://edu.mau.se.
Har du frågor om programmet kontakta institutionen, se Kontakt.

 

Sammanfattning

Lärarutbildningen vid Malmö högskola har en särskild profil genom våra huvudämnen där ämneskunskaper kombineras med hur man gör ämnet begripligt i klassrummet. I huvudämnet integreras även frågor som är angelägna för alla lärare såsom barns och ungdomars utveckling och lärande, samhällsuppdraget, värdegrunds- och demokratifrågor, undervisning och kulturfrågor. Inom de olika huvudämnena studerar du också grupprocesser och konflikthantering samt bedömningsfrågor.

Under din utbildning deltar du i arbetet i förskolan och skolan – tillsammans med lag av erfarna lärare. Den verksamhetsförlagda tiden är totalt 25 veckor och består av kortare och längre sammanhållna perioder. Om du vill veta mer kan du gå in på www.mah.se/lut/vft

Forma din utbildning och ge din lärarexamen en särskild profil
Ditt huvudämne är basen i din utbildning. Längre in i utbildningen väljer du ett eller flera sidoämnen. Sidoämnen kan väljas både vid Malmö högskola och vid Lunds universitet.

Längden på din studietid är mellan 3,5 och 5,5 år (210-330 hp) beroende på vilken examensprofil du väljer. Oavsett examensprofil läser du den senare delen av utbildningen på avancerad nivå, vilket innebär att du uppfyller kraven för magisterexamen i utbildningsvetenskap med inriktning mot ditt huvudämne om du har minst 240 hp. En sådan magisterexamen ger dig behörighet till forskarutbildning inom det utbildningsvetenskapliga området. Det finns möjlighet att förlägga en del av studierna utomlands.

Som student har du ansvar för ditt eget lärande. Utbildningens uppgift är att ge dig stöd i detta lärande och att göra dig medveten om hur du lär. Du ska under studietiden tillägna dig ett vetenskapligt förhållningssätt i din yrkesprofession, vilket innebär krav på att aktivt söka kunskap, att kritiskt värdera och att lösa problem. Som avslutning på både grundläggande och avancerad nivå kommer du att genomföra självständiga arbeten som är relevanta för ditt kommande yrke. Allt detta innebär att du är delaktig i formandet av läroprocesserna i utbildningen.

Du som vill bli lärare i förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk verksamhet eller grundskolans tidiga skolår

Flera av huvudämnena ger dig en kombinationsexamen med inriktning mot både förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år.

Genom att studera ett huvudämne utbildar du dig till lärare i förskola och skola med en tydlig identitet i ett ämnesinnehåll. Som lärare med fördjupade kunskaper i t ex svenska i ett mångkulturellt samhälle, matematik, naturvetenskap eller samhällsvetenskap har du kompetens att möta barns nyfikenhet och frågor. Inom huvudämnet studerar du också läs- och skrivinlärning, eftersom det är barns undran inför sin omvärld som bildar underlag för att läsa och skriva i meningsfulla sammanhang.

Genom dina val av sidoämnen tillägnar du dig en bred lärarkompetens.

Du som vill bli lärare i grundskolans senare skolår och gymnasieskolan/vuxenutbildning

Om du uppfyller examenskraven för gymnasieskolan får du också kompetens att undervisa i grundskolans senare år i din examen Väljer du en inriktning mot grundskolans senare år har du möjlighet att bredda ditt val av sidoämnen
Redan vid ansökan väljer du ett huvudämne och examensprofil för din utbildning. Behörigheten är olika för varje inriktning, så kontrollera noga att du är behörig till den inriktning du söker.

Beroende på examensprofil kan du arbeta som lärare med de yngre barnen inom förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk verksamhet och grundskolans tidigare skolår eller med ungdomar och vuxna inom grundskolans senare skolår eller gymnasieskola och vuxenutbildning.

Programinriktningar

Behörighetskrav

Se respektive programinriktning <br />Meritpoäng inför urval enligt Områdesbehörighet 6/A6

 

Utbildningsplan

Utbildningsplan för studenter antagna höst 2010

Programkod:
LALAR version 5
Engelsk benämning:
Teacher Education
Undervisningsspråk:
Svenska och engelska
Inrättandedatum:
31 augusti 2001
Fastställandedatum:
12 mars 2010
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
01 september 2010
Ersätter utbildningsplan fastställd:
07 mars 2008

Förkunskapskrav

  • Barndoms- och ungdomsvetenskap, distans 210 hp
    Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Engelska B, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Barndoms- och ungdomsvetenskap 210 hp
    Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Engelska B, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Bild och visuellt lärande 270 hp
    Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Engelska B, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Engelska och lärande 270 hp
    Grundläggande behörighet + Engelska B. Se inriktningar.
  • Den fria tidens lärande 210 hp
    Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Engelska B, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Geografi, miljö och lärande 270 hp
    Grundläggande behörighet + Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Geografi, miljö och lärande 210 hp
    Grundläggande behörighet + Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Historievetenskap och lärande 270 hp
    Grundläggande behörighet + Historia 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Historia A, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Historievetenskap och lärande 210 hp
    Grundläggande behörighet + Historia 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Historia A, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Idrott och fysisk bildning 270 hp
    Grundläggande behörighet + Idrott och hälsa 1, Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Idrott och hälsa A, Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Idrott och fysisk bildning 210 hp
    Grundläggande behörighet + Idrott och hälsa 1, Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Idrott och hälsa A, Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Kultur, medier och estetik 270 hp
    Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Engelska B, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Kultur, medier och estetik 210 hp
    Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Engelska B, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Matematik och lärande 270 hp
    Grundläggande behörighet + Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4. Eller: Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D. Se inriktningar.
  • Matematik och lärande 210 hp
    Grundläggande behörighet + Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4. Eller: Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D. Se inriktningar.
  • Naturvetenskap och lärande 270 hp
    Grundläggande behörighet + Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4. Eller: Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D. Se inriktningar.
  • Naturvetenskap och lärande 210 hp
    Grundläggande behörighet + Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Religionsvetenskap och lärande 270 hp
    Grundläggande behörighet + Historia 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Historia A, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Religionsvetenskap och lärande 210 hp
    Grundläggande behörighet + Historia 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Historia A, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Samhällsvetenskap och lärande, internationell variant 300 hp
    Grundläggande behörighet + Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Samhällsvetenskap och lärande 270 hp
    Grundläggande behörighet + Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Samhällsvetenskap och lärande 210 hp
    Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Engelska B, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Samhällsorienterade ämnen och barns lärande 210 hp
    Grundläggande behörighet + Historia 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Historia A, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Svenska i ett mångkulturellt samhälle 270 hp
    Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Engelska B, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Svenska i ett mångkulturellt samhälle 210 hp
    Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Engelska B, Samhällskunskap A. Se inriktningar.
  • Tyska och lärande 270 hp
    Grundläggande behörighet + Engelska B. Se inriktningar.

Upplägg

Lärarutbildning 210-330 högskolepoäng – sammanhållna studier inom ett program som omfattar mellan 210 och 330 högskolepoäng. Programmet består av en gemensam del, studier inom ett valt huvudämne samt studier inom valt eller valda sidoämne/n. Programmet är utformat för en yrkesutbildning mot Lärarexamen och innehåller verksamhetsförlagd tid förlagd till partnerskolor.

Kurser inom programmet
Gemensam del
Den gemensamma delen består av två kurser. Den första ligger på grundnivå och är den inledande kursen i programmet. Kursen syftar till att studenter ska utveckla kunskap om förskolan och skolan som samhällsinstitutioner och grundlägga förståelse för det kommande pedagogiska uppdraget. Utformningen präglas av att kursen utgör inledningen på studentens yrkesutbildning. Den andra kursen ligger på avancerad nivå och är placerad som avslutande kurs i programmet. Kursen syftar till att studenter med utgångspunkt i det egna huvudämnet och i samarbete med studenter från andra huvudämnen, ska arbeta fram en handlingsplan i vilken de åskådliggör innehåll och arbetssätt, i relation till barnens/elevernas lärandebehov, i en ämnesövergripande tematiskt inriktad undervisning. I detta innefattas också sådant innehåll som rör matematikens betydelse för elevers kunskapsutveckling.


På innehållet läggs perspektiv kring genus, klass, etnicitet samt natur- och resurshushållning.

Huvudämnen
Huvudämnets inledande kurser om 75 högskolepoäng ligger på grundnivå och de avslutande kurserna (45 eller om 75 högskolepoäng) ligger på avancerad nivå inom lärarexamen som omfattar 240-300 högskolepoäng. För lärarexamen som omfattar 210 högskolepoäng ligger 30 högskolepoäng på avancerad nivå inom huvudämnet.

Inom huvudämnena integreras sådant innehåll som rör ämnen och ämnesområden med sådant innehåll som rör lärande och undervisning.

Inom respektive huvudämne organiseras kurser i studiespår med innehåll som uppfyller kompetenskraven för olika examensprofiler.

I sådant innehåll som rör lärande och undervisning ingår kunskaper om specialpedagogiska frågor, om praktisk-estetiska läroprocesser och om barns och ungdomars språk och språkutveckling i ett mångkulturellt samhälle.

Sidoämnen
Sidoämnena skall vara relevanta för Lärarexamen men behöver ej utformas med krav att sådant innehåll som rör ämnen och ämnesområden integreras med sådant innehåll som rör lärande och undervisning.

Uppläggning
Utbildningsprogrammet för lärarexamen är upplagt för att tillgodose de föränderliga krav som samhället ställer på skola och lärare. Programmets kurser utvecklas inom ramen för breda kunskapsfält i en lärarutbildning för hela skolans behov från förskola till gymnasieskola och vuxenundervisning. Kurser utvecklas och genomförs i samarbete med fakulteter och institutioner inom Lunds universitet.

Från början och under större delen av utbildningen deltar studenten i arbetet på en partnerskola där den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs i samverkan mellan berörd kommun/berörd skola och högskolan.

Utbildningen består av kurser med för alla studenter gemensamt innehåll och av valda huvudämnen och sidoämnen. Huvudämnena är utbildningens särskilda yrkesämnen medan sidoämnena kompletterar yrkesprofilen vad gäller fristående kunskaps- eller ämnesområden. Inom ramen för huvudämnet läggs grunden för lärarexamens yrkesmässiga, vetenskapliga kompetens och inom de gemensamma kurserna och huvudämnena är utbildningen verksamhetsanknuten genom studenternas arbete på partnerskolan. Inom huvudämnena utformas studiespår med innehållsprofil mot olika skolformer - pedagogisk verksamhet i förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och vuxenundervisning.

Genom val av huvudämnen, studiespår och sidoämnen formar studenten sin examensprofil utifrån vilken examensbeviset utformas.

Ett sammanhållet program om 210/240/270/300/330 högskolepoäng som innehåller val av examensprofiler mot skolform, mot huvudämnen och mot sidoämnen.

Det sammanhållna programmet består för varje enskild student av tre delar:
- en gemensam del, omfattande 30 högskolepoäng.
- ett huvudämne, omfattande 120 eller 150 högskolepoäng (svenska respektive samhällskunskap för gymnasieskolan, 180 högskolepoäng).
- ett eller flera sidoämne/n, omfattande totalt 60 eller 90 högskolepoäng (svenska respektive samhällskunskap för gymnasieskolan, 120 högskolepoäng).

För sidoämnet/sidoämnena gäller följande poängangivelser utöver dem som framgår av examensordningen:
- För studenter som läser mot examen omfattande 210-240 högskolepoäng skall varje ämne/ämnesområde omfatta minst 15 högskolepoäng.
- För studenter som läser mot kombinationsexamen omfattande 270 högskolepoäng och med inriktning mot förskoleklass, grundskolans tidigare år och grundskolans senare år skall 30 högskolepoäng av sidoämnena omfatta minst 15 högskolepoäng inom ett ämne/ämnesområde. Övriga sidoämnen skall omfatta minst 30 högskolepoäng inom varje ämne/ämnesområde (moderna språk 60 högskolepoäng).
- För studenter som läser mot examen omfattande 270 högskolepoäng och med inriktning mot grundskolans senare år skall varje ämne/ämnesområde omfatta minst 30 högskolepoäng (moderna språk 60 högskolepoäng).
- För studenter som läser mot examen omfattande 270 högskolepoäng och däröver och med inriktning mot gymnasieskolan skall ämnet/ämnesområdet omfatta en fördjupning om minst 90 högskolepoäng.

En sidoämneskurs om 15 högskolepoäng som behandlar tidigt lärande i matematik är obligatorisk för studenter med inriktning mot och fritidspedagogisk verksamhet, förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år. Detta gäller ej studenter med huvudämnet Matematik och lärande.

Innehållet i studentens valda sidoämnen får ej överlappa sådant innehåll som ingår i studentens övriga kurser inom lärarexamen.

Under den gemensamma delen och i huvudämnet utformas utbildningen med kontinuerlig anknytning till verksamheten i förskolan, skolan eller vuxenutbildningen. Den verksamhetsförlagda delen omfattar alltid minst 25 veckor (37,5 högskolepoäng).

Den bundna studiegången består av studier i den inledande gemensamma delen, 15 högskolepoäng, samt därefter studier inom huvudämnet om 75 högskolepoäng, vilka utgörs av studier på grundnivå. Utbildningen med omfattning på 240-330 högskolepoäng avslutas med studier på avancerad nivå och består av 15 högskolepoäng gemensam del samt 45/75/105 högskolepoäng inom huvudämnet. Utbildningen med omfattning på 210 högskolepoäng består av studier på avancerad nivå i den avslutande gemensamma delen,15 högskolepoäng, samt 30 högskolepoäng inom huvudämnet. Övrig tid består av sidoämnesstudier.

Utbildningen med omfattning på 240-330 högskolepoäng innehåller självständiga arbeten om sammanlagt 30 högskolepoäng varav ett arbete om 15 högskolepoäng på avancerad nivå under huvudämnets avslutande termin, medan båda de självständiga arbetena ligger på grundnivå inom utbildningen med omfattning på 210 högskolepoäng

Studenter inriktade mot Lärarexamen 210 högskolepoäng kan dock efter samråd med examinator ges möjlighet att genomföra det avslutande examensarbetet om 15 högskolepoäng på avancerad nivå. Det första självständiga arbetet utformas inom ramen för huvudämnets inledande kurser på grundnivå. De ingående kurserna skall innehålla en sådan vetenskaplig progression att de förbereder för de krav som de självständiga arbetena ställer.


Examination
Examinationen utformas utifrån de syften och mål som anges för kurserna.

I kurser inom den gemensamma delen och huvudämnet integrerar examinationen prestationerna i både de högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delarna. Denna examination utformas i en tillämplig progression över terminerna och utformas för att ge underlag för en helhetsbedömning av studentens lämplighet för läraryrket. Examinator utses av högskolan. Partnerskolan medverkar i examinationen i de verksamhetsförlagda delarna.

Som betyg används på samtliga kurser Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd.

I termin tre (grundnivå) samt den avslutande terminen (avancerad nivå) används för den verksamhetsförlagda tiden betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. För att erhålla kursbetyget Väl Godkänd skall även den verksamhetsförlagda tiden vara bedömd som Väl Godkänd.

I övriga terminers kurser innehållande verksamhetsförlagd tid används enbart betygen Godkänd och Underkänd för den verksamhetsförlagda tiden. I dessa kurser sätts kursbetyget Godkänd eller Väl Godkänd utifrån betyget i den högskoleförlagda delen. Ingen del får dock vara underkänd.

Studenten skall under hela sin utbildningstid ges möjlighet att med berörd/a lärare i skolan och på högskolan diskutera utvecklingen av sin yrkeskompetens.

Om tveksamhet uppstår om en students möjlighet att med godkänt resultat fullfölja den påbörjade utbildningen eller dennes lämplighet för yrket skall snarast genom vägledande samtal med berörd lärare och enhetsledning prövas om studenten skall avrådas att fortsätta utbildningen.

Innehåll

Kurslista:

Lärandemål

Allmänna mål för lärarexamen
Utdrag ur Högskolelagen 2006:173
"Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete."

Utdrag ur SFS 2007:129
"För att få lärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmet, förskoleklassens och skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer.
Kunskap och förståelse
För lärarexamen skall studenten
- visa sådan kunskap i ett ämne eller ämnesområde som krävs för den verksamhet som utbildningen avser inbegripet kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund och om relevanta metoder inom verksamheten samt insikt om aktuella forskningsfrågor,
- visa kunskap om lärande och undervisning
- visa kunskap om läs- och skrivutvecklingens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling, och
- visa kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet.
För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år gäller dessutom att studenten skall
- visa mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning och grundläggande matematikinlärning.
För undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan gäller dessutom att studenten skall
- visa mycket god kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt god kunskap i betygsättning.

Färdighet och förmåga
För lärarexamen skall studenten
- visa förmåga att omsätta de kunskaper i ämnen eller ämnesområden och om lärande och undervisning som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, så att alla barn och elever lär och utvecklas,
- visa förmåga att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund,
- visa förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever,
- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna,
- visa förmåga att analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare,
- visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och inse betydelsen av olika mediers roll för denna, och
- visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden.

För lärarexamen omfattande 240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng gäller dessutom att studenten skall
- visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För lärarexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att inom det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, elever och deras vårdnadshavare, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens inom det pedagogiska arbetet."

Nivåbeskrivningar inom och efter lärarexamen
Programmet för Lärarexamen innehåller kurser på både grundnivå och avancerad nivå. För kurserna på respektive nivå gäller följande krav, vilka tillgodoses genom utformning av lärandemål och examinationskrav i en tillämplig progression i de berörda kurserna.

Följande nivåbeskrivningar gäller efter avslutad grundnivå, dvs. efter tre års studier, respektive efter avslutad avancerad nivå, dvs. efter ytterligare två års studier. Det innebär att den avancerade nivån i de allra flesta fall avslutas efter lärarexamen.

Efter avslutad grundnivå ska studenten ha utvecklat sin förmåga att formulera och problematisera läraruppdraget och ha förmåga att omsätta sina insikter i praktisk handling.
Studenten ska
- uppvisa en god handlingskompetens i mötet med verksamhetens olika aktörer.
- ha relevanta ämneskunskaper och kunna göra välmotiverade ämnesdidaktiska val. Studenten ska också förmå analysera erfarenheter samt se konsekvenser av olika handlingsalternativ. Vidare ska studenten kunna kritiskt reflektera över och diskutera värderingar och traditioner bakom sin och andras praktik.
- ha utvecklat ett reflekterande förhållningssätt på vetenskaplig grund inom det egna fältet. Vidare ska studenten kunna problematisera och kritiskt förhålla sig till sin och andras praktik genom att granska läromiljöer i förhållande till olika vetenskapliga teorier.

Efter avslutad avancerad nivå ska studenten ha vidareutvecklat sin förmåga att resonera om att reflektera över läraruppdraget och utbildningssystemet i termer av didaktiska, etiska och ideologiska konsekvenser i ett såväl nationellt som globalt perspektiv samt ha förmåga att omsätta sina insikter i praktisk handling.
Studenten ska
- kunna utforma strategier för att såväl självständigt som i samverkan med andra hantera komplexa situationer i verksamheten.
- ha gedigna ämneskunskaper och en ämnesdidaktisk kompetens som visar sig i att studenten förmår skapa framgångsrika lärandeprocesser och därmed goda betingelser för varje barns och elevs förmåga att lära och utvecklas. Vidare ska studenten kunna reflektera över och analysera sin egen och andras praktik som utgångspunkt för skolutvecklande arbete.
- ha förmåga att föra in forskningsfrågor i verksamheten och att göra verksamhetens frågor till föremål för forskning. Vidare ska studenten ha utvecklat ett vetenskapligt, självständigt förhållningssätt så till vida att studenten kan problematisera och kritiskt granska såväl teori som praktik i en medveten strävan att bidra till kunskapsutveckling.

Examen

Lärarexamen.

Lärarexamen erhålls om samtliga mål för utbildningen uppfyllts samt om följande villkor för olika examensprofiler uppnåtts.

Examensalternativ för olika huvudämnen

Förskola och förskoleklass
Barndoms- och ungdomsvetenskap
Barndoms- och ungdomsvetenskap, distans
Kultur, medier och estetik

Förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år
Barndoms- och ungdomsvetenskap
Geografi, miljö och lärande
Idrott och fysisk bildning
Kultur, medier och estetik
Matematik och lärande
Naturvetenskap och lärande
Samhällsorienterande ämnen och barns lärande
Svenska i ett mångkulturellt samhälle

Fritidspedagogisk verksamhet
Den fria tidens lärande

Fritidspedagogisk verksamhet, förskoleklass och grundskolans tidigare år
Barndoms och ungdomsvetenskap
Kultur, medier och estetik

Fritidspedagogisk verksamhet och grundskolans senare år
Kultur, medier och estetik

Grundskolans tidigare år och förskoleklass
Historievetenskap och lärande
Religionsvetenskap och lärande
Samhällsvetenskap och lärande

Grundskolans tidigare år och grundskolans senare år
Kultur medier och estetik

Grundskolans senare år
Bild och visuellt lärande
Engelska och lärande
Geografi, miljö och lärande
Historievetenskap och lärande
Idrott och fysisk bildning
Kultur, medier och estetik
Matematik och lärande
Naturvetenskap och lärande
Religionsvetenskap och lärande
Samhällsvetenskap och lärande
Svenska i ett mångkulturellt samhälle
Tyska och lärande

Grundskolans senare år, gymnasieskolan
Bild och visuellt lärande
Engelska och lärande
Geografi, miljö och lärande
Historievetenskap och lärande
Idrott och fysisk bildning
Matematik och lärande
Naturvetenskap och lärande
Religionsvetenskap och lärande
Samhällsvetenskap och lärande
Samhällsvetenskap och lärande, internationell variant
Svenska i ett mångkulturellt samhälle
Tyska och lärande

Lärarexamen omfattande 270 högskolepoäng och däröver:
- Gemensamma kurser, 30 högskolepoäng.
- Huvudämne, 150 högskolepoäng (för Svenska i ett mångkulturellt samhälle och Samhällsvetenskap och lärande krävs 180 högskolepoäng för examen mot gymnasieskolan).
- För examen mot gymnasieskolan: Sidoämne, 90 högskolepoäng i ett ämne eller ämnesområde (för Svenska och Samhällskunskap krävs 120 högskolepoäng).
- För examen mot grundskolans senare år: Sidoämne 90 högskolepoäng, minst 30 högskolepoäng per ämne/ämnesområde (dock minst 60 högskolepoäng per ämne i Moderna språk samt minst 90 högskolepoäng i svenska och samhällskunskap)
- För kombinationsexamen mot förskoleklass, grundskolans tidigare år och grundskolans senare år: Sidoämne 90 högskolepoäng, varav 30 högskolepoäng om minst 15 högskolepoäng per ämne/ämnesområde (dock minst 15 högskolepoäng tidigt lärande i matematik) och 60 högskolepoäng om minst 30 högskolepoäng per ämne/ämnesområde (dock minst 60 högskolepoäng per ämne i Moderna språk samt minst 90 högskolepoäng i svenska och samhällskunskap)

Lärarexamen omfattande 210-240 högskolepoäng:
- Gemensamma kurser, 30 högskolepoäng.
- Huvudämne, 120 högskolepoäng
- Sidoämne 60-90 högskolepoäng, minst 15 högskolepoäng per ämne/ämnesområde (dock minst 15 högskolepoäng tidigt lärande i matematik i de fall huvudämnet inte utgjorts av Matematik och lärande)


För att erhålla en av ovanstående examensprofiler skall studenten ha genomfört verksamhetsförlagd del inom den valda examensprofilens verksamhetsområde/n.

I examensbeviset anges de kurser som inräknas i examen samt titel på de självständiga arbetena.

Kraven för Lärarexamen där examensarbete på avancerad nivå om 15 högskolepoäng ingår uppfyller tillika kraven för Magisterexamen i Utbildningsvetenskap med inriktning mot (huvudämnets namn). Examensbevis kan utfärdas när Högskoleförordningens poängkrav för Magisterexamen är uppfyllda.

Övrigt

Tillägg till de särskilda förkunskapkraven://
Där Naturkunskap B krävs, kan detta ersättas av Biologi A + Fysik A + Kemi A.
För Barndoms- och ungdomsvetenskap, distans krävs dessutom fem års dokumenterad erfarenhet av pedagogiskt arbete inom förskola eller förskoleklass i omfattningen minst 50% förlagd till den senaste tioårsperioden.

Föreskrifter//
För att äga tillträde till studier på avancerad nivå skall studenten uppfylla följande krav:
• De inledande tre terminerna skall vara godkända
• Av sidoämnesstudierna skall minst 30 hp (på 210-240hp utbildning) respektive 60 hp (på 270-330 hp utbildning) vara godkända.

För att äga tillträde till en termin med verksamhetsförlagd del fr o m termin 3 måste närmast föregående termins verksamhetsförlagda del vara godkänd.

Student äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för den verksamhetsförlagda delen i en kurs.

Examensarbetet skall vara förberett för elektronisk publicering.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle.

Mer information om utbildningen