Socialt arbete

Sammanfattning

Kursens syfte är att ge en orientering i socialt arbete som ämnes-, forsknings- och verksamhetsområde samt att ge studenten den grund som krävs för fördjupade studier i ämnet. Det sociala arbetets tvärvetenskapliga bas belysas genom studier av samhälls- och beteendevetenskapliga teorier och begrepp med särskild relevans för socialt arbete. Ett ytterligare syfte är att belysa och analysera kopplingen mellan teori och praktik i socialt arbete.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet.

Urval:

högskolepoäng 20% betyg 40% högskoleprov 40%

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2021, vår 2021

Kurskod:
HS117A version 3
Engelsk benämning:
Social work
Fördjupningsnivå
G1N
Huvudområden:
Socialt arbete
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
26 maj 2020
Beslutande instans:
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från:
18 januari 2021
Ersätter kursplan fastställd:
01 december 2015

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Syfte

Kursens syftar till att ge en orientering i socialt arbete som ämnes-, forsknings- och verksamhetsområde, samt att studenten utvecklar de kunskaper som krävs för fördjupade studier i ämnet. Ett ytterligare syfte är att belysa och analysera kopplingen mellan teori och praktik i socialt arbete.

Innehåll

Kursen består av 5 delkurser.

1. Introduktion till socialt arbete, 4,5 hp

Innehåll

I delkursen introduceras det sociala arbetets grundläggande förutsättningar; nationellt och internationellt. Dessutom behandlas ämnets centrala verksamhetsområden och begreppsbildning.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna
1. redogöra för och värdera olika synsätt på det sociala arbetets mål, utformning och innehåll i det mångkulturella samhället, i ett historiskt och teoretiskt perspektiv, och
2. redogöra för och reflektera kring grundläggande teoretisk begreppsbildning om det sociala arbetets organisationsformer och den sociala problematik som är dess arbetsfält.

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av nätburna föreläsningar och seminarier. För att uppnå lärandemål 1och 2 presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar för att bidra med en överblick av varje specifikt moment i kursen och där studenten tillägnar sig kunskaper i relation till teman i de två lärandemålen. Föreläsningarna följs sedan av seminarier där varje lärandemål i relation till förberedande läsning bearbetas muntligt.

Bedömningsformer

Lärandemål 1 och 2 examineras genom en individuell skriftliga tentamina. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att kunna redogöra för det sociala arbetets innehåll i relation till olika kontexter. Vidare bedöms studenters förmåga att kunna redogöra för och reflektera kring olika teoretiska begreppsbildningar inom socialt arbete.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på den individuell skriftlig tentamen. För väl godkänt betyg på delkursen krävs väl godkänt på den individuella skriftlig tentamen. För bedömningen använder examinatorn bedömningskriterier som utarbetats för respektive betygsnivå. Bedömningskriterierna finns att läsa i studiehandledningen.

2. Sociologi och socialt arbete, 7,5 hp

Innehåll

Med utgångspunkt i klassiska och moderna sociologiska teorier behandlas såväl aktuella sociala företeelser som generella samhällsprocesser. Sociologisk teori diskuteras och tillämpas på olika fenomen i det moderna samhället som till exempel arbetsliv, socialisation, avvikande beteende, utbildning, familjeliv, social stratifiering, exklusion och inklusion, organisation, stat och statliga organ samt det civila samhället. Centrala sociologiska begrepp som klass, genus och etnicitet diskuteras och relateras till det sociala arbetet. Med hjälp av dessa begrepp belyses relationen mellan samhällsstruktur, social identitet och socialt handlande.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna
1. jämföra sociologiska teorier utifrån deras bidrag till analys av sociala problem och utveckling av det praktiska sociala arbetet,
2. redogöra för skillnader mellan begreppen aktörer och strukturer samt för samspelet mellan dessa, och
3. beskriva de maktstrukturer som påverkar genus, etnicitet och social differentiering med hjälp av intersektionella analyser.

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av internetbaserade föreläsningar och seminarier. För att uppnå lärandemål 1-3 presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar för att bidra med en överblick av varje specifikt moment i delkursen och där studenten tillägnar sig kunskaper i relation till teman i de tre lärandemålen. Föreläsningarna följs sedan av seminarier där varje lärandemål i relation till förberedande läsning bearbetas skriftligt. Vilka seminarier som är obligatoriska framgår i studiehandledningen.

Bedömningsformer

Lärandemål 1-3 examineras genom en individuell skriftliga tentamina. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att kunna förstå sociologiska teorier i relation till det sociala arbetet samt redogöra för skillnader och samspel mellan begreppen aktör och struktur. Vidare bedöms studenters förmåga att kunna beskriva maktstrukturer inom fältet socialt arbete. Varje lärandemål examineras dessutom genom aktivitet i gruppdiskussioner och obligatoriska inlämningsuppgifter.

Frånvaro från obligatoriska moment inklusive obligatoriska seminarier kompenseras med en skriftlig inlämningsuppgift motsvarande ordinarie moment, enligt beslut av examinator.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på både de obligatoriska inlämningsuppgifterna, inklusive anslutande gruppdiskussion och den individuell skriftlig tentamen. För väl godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på både de obligatoriska inlämningsuppgifterna, inklusive anslutande gruppdiskussion och väl godkänt på den individuella skriftliga tentamen. För bedömningen använder examinatorn bedömningskriterier som utarbetats för respektive betygsnivå. Bedömningskriterierna finns att läsa i studiehandledningen.

3. Psykologi och socialt arbete, 7,5 hp

Innehåll

I delkursen fördjupas psykologiska teorier och metoder som har särskild relevans för dagens praktik i socialt arbete. Kursen inleder med att behandla ett 1) psykodynamiskt perspektiv i en historisk kontext, med start i Freuds psykoanalytiska teorier. Därefter, med utgångspunkt i de metoder för bedömning och behandling som rekommenderas av Socialstyrelsen läggs fokus i kursen på metodernas främsta underliggande kunskapsunderlag, det vill säga 2) Anknytningsteori, 3) KBT och 4) systemisk teori. Anknytningsteorin har relevans för socialt arbete särskilt inom områden som berör omsorgskvalité i familjemiljö och professionell omsorg av barns och ungas psykiska ohälsa, fosterhemsplaceringar, tidiga interventioner och utredningar av familjer med psykosocial problematik. Teorin med samlingsnamnet kognitiv beteendeterapi (KBT) omfattar ett flertal sätt att bedriva socialt och psykologiskt behandlingsarbete med olika målgrupper och har på senare år fått allt större spridning i socialt arbete i Sverige, både på behandlingsinstitutioner och i öppenvården. Det fjärde centrala perspektivet i kursen utgörs av kommunikations- och systemteori och dess betydelse för att förstå samspelet mellan människors personliga, relationsmässiga- och omgivande faktorer samt kommunikationsmönster och strukturer inom familjer.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna
1. redogöra för psykologiska teorier och begrepp med relevans för socialt arbete
2. tillämpa psykologiska teorier i analysen av fallbeskrivningar, där individens och familjens psykiska tillstånd undersöks med fokus på individuella, relationsmässiga- och omgivningsfaktorer, och
3. kritiskt reflektera kring likheter och skillnader mellan psykologiska perspektiv vars aktuella utvecklingar utgör ett kunskapsunderlag för professionella insatser inom det utredande och behandlande socialt arbete.

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av nätburna föreläsningar, grupparbeten och diskussioner. Lärandemålen examineras genom en individuell hemtentamen. För att uppnå lärandemål 1 - 3 stöds studenterna pedagogiskt genom arbetsformer som föreläsningar och fallanalyser där studenterna tränar sina förmågor att tillämpa teoretiska begrepp med efterföljande lärarfeedback. Dessa uppgifter genomförs enskilt samt i mindre grupper och är ej obligatoriska men skall ses som pedagogiskt relevanta, då de utgör en metod för att utveckla en förståelse för hur teorierna kan fungera såväl som redskap för ökad självinsikt som redskap för analys och förståelse i det sociala arbetet med människor.

Bedömningsformer

Lärandemål 1-3 examineras genom en individuell skriftlig hemtentamen. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att redogöra för psykologiska teorier och begrepp, att använda dessa för att analysera fallbeskrivningar, samt att visa ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt till de teoretiska perspektiven.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på den individuell skriftlig tentamen. För väl godkänt betyg på delkursen krävs väl godkänt på den individuella skriftlig tentamen. För bedömningen använder examinatorn bedömningskriterier som utarbetats för respektive betygsnivå. Bedömningskriterierna finns att läsa i studiehandledningen.

4. Socialpolitik och socialt arbete, 7,5 hp

Innehåll

Socialpolitikens utveckling och dess relationer till de politiska och ekonomiska strukturerna behandlas ur såväl nationellt som internationellt perspektiv. Den välfärdsstatliga regleringen avseende grundläggande lagstiftning, sociallagstiftning samt socialförsäkring diskuteras. Olika socialpolitiska modeller, samt förhållandet mellan offentlig sektor, privat sektor och frivillig sektor behandlas. Fokus ligger dels på problem associerade med implementeringen av socialpolitikens målsättningar dels på frågor om genus, invandring, globalisering och välfärdsstatens framtid.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna
1. redogöra för socialpolitiska teorier och begrepp av relevans för socialt arbete,
2. applicera socialpolitiska teorier och begrepp på sociala företeelser och sociala problem,
3. kritiskt granska de socialpolitiska teoriernas och begreppens relevans för praktik och forskning, och
4. kritiskt granska de socialpolitiska teorierna utifrån ett genus, klass och etnicitet.

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av internetbaserade föreläsningar och seminarier. För att uppnå lärandemål 1-4 presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar för att bidra med en överblick av varje specifikt moment i kursen och där studenten tillägnar sig kunskaper i relation till de fyra lärandemålen. Föreläsningarna följs sedan av seminarier och inlämningsuppgifter.

Lärandemålen 1, 2, 4 tränas genom obligatoriska individuella skriftliga inlämningsuppgifter. Lärandemål 4 bearbetas dessutom genom en obligatorisk seminarieövning. Inlämningsuppgifterna samt seminarieövningen är obligatoriska.

Bedömningsformer

Lärandemål 1-4 examineras genom en individuell skriftliga tentamen. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att kunna redogöra för och applicera socialpolitiska teorier i relation till det sociala arbetet. Vidare bedöms studenters förmåga att kritiskt kunna granska de socialpolitiska teorierna utifrån klass, genus och etnicitet samt dess relevans för fältet socialt arbete. Lärandemål 1, 2 och 4 examineras dessutom genom aktivitet i seminarium och inlämningsuppgifter.


Frånvaro från obligatoriska moment inklusive obligatoriska seminarier sker först och främst genom uppsamlingsseminarium och kan eventuellt kompenseras med en skriftlig inlämningsuppgift motsvarande ordinarie moment, enligt beslut av examinator.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på både de obligatoriska inlämningsuppgifterna samt seminarieuppgiften och den individuell skriftlig tentamen. För väl godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på både de inlämningsuppgifterna samt seminarieuppgiften och väl godkänt på den individuella skriftliga tentamen. För bedömningen använder examinatorn bedömningskriterier som utarbetats för respektive betygsnivå. Bedömningskriterierna finns att läsa i studiehandledningen.

5. Socialt arbete som teoretiskt och praktiskt fält, 3 hp

Innehåll

Delkursen syftar till att fördjupa och integrera olika perspektiv på socialt arbete, tillämpa etisk analys av det sociala arbetets verksamhet och problemområde, samt att utveckla studentens medvetenhet om sin egen och andras skrivprocesser och det akademiska skrivandets former.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna
1. reflektera kring samband mellan olika teoretiska perspektiv som bygger upp det sociala arbetet,
2. kritiskt reflektera över det sociala arbetets arbetsfält och etiska dilemman, och
3. tillägna sig grunderna i vetenskapligt skrivande.

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av nätbaserade föreläsningar och handledning. Lärandemål 1-3 uppnås genom att studenterna under delkursen reflekterar kring socialt arbete utifrån hela kursens olika teoretiska perspektiv och sammanför dessa i en akademisk essä. Det akademiska skrivandet kommer att utvecklas genom kamratgranskning och lärarhandledning.

Bedömningsformer

Lärandemål 1-3 examineras genom en individuell skriftlig uppgift. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att reflektera kring och förhålla sig kritisk till olika teoretiska perspektiv som bygger upp det sociala arbetet samt det sociala arbetets etiska dilemman. Dessutom bedöms hur studenten tillägnat sig grunderna i vetenskapligt skrivande.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på den individuell skriftlig tentamen. För väl godkänt betyg på delkursen krävs väl godkänt på den individuella skriftlig tentamen. För bedömningen använder examinatorn bedömningskriterier som utarbetats för respektive betygsnivå. Bedömningskriterierna finns att läsa i studiehandledningen.

Betyg för hela kursen
För betyget godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga i kursens ingående moment i respektive delkurs. För väl godkänd krävs att man uppnått sammanlagt minst hälften av kursens poäng med betyget VG, dv säga minst 15 hp, samt att övriga moment är godkända.

Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

1. Introduktion till socialt arbete

Meeuwisse A, Swärd H (red), (2016) Socialt arbete: en grundbok, 3, [rev och utök], Stockholm: Natur och Kultur. 544 s.
Dahlstedt, Magnus & Lalander, Philip (eds) 2018, Manifest: för ett socialt arbete i tiden, Studentlitteratur, Lund. 317 s.

Ytterligare ca 140 sidor kurslitteratur samt film kommer att tillgängliggöras genom kursens internetplattform.

2. Sociologi och socialt arbete

Dahlgren L, Starrin B, (2004) Emotioner, vardagsliv & samhälle - en introduktion till emotionssociologi. Första uppl. Malmö, Liber AB. 228 s. Senare tryckning av upplagan kan användas.
Repstad P, (2016) Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. Tredje uppl. Lund, Studentlitteratur. Ca 180 av 293 s. Bok från tidigare upplaga eller tryckår kan användas.
Ritzer G, Stepnisky J, (2015) Sociologisk teori. Andra uppl. Malmö, Liber AB. Ca 400 av 663 s. Tidigare upplaga kan användas.
Vetenskapliga artiklar tillkommer om cirka 200 s.

3. Psykologi och socialt arbete

Broberg, A, Granqvist, P, Ivarsson, T & Risholm Mothander, P (2010) Anknytningsteori. Betydelse av nära känslomässiga relationer. Stockholm, Natur och Kultur. 263 s.
Gudmundsson. (2012) Skrivanvisningar för studenter. Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbete. Malmö högskola. Hälsa och samhälle.
Jerlang, E (2008) Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber. Kap. 1-5, 7-9, 11. 311 s.)
Kåver, A (2009) KBT i utveckling. Stockholm: Natur och Kultur. s. 27-314, 287 s
Lindén, G (2013) Anknytningsteoretiska perspektiv på sociala problem. I Meeuwisse, A & Swärd, H (red.) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur. s. 217 - 241. 24 s.
Lundsbye, M, Sandell, G, Ferm, R, Währborg, P, Petit, B, Fälth, T & Holmberg, B (2010) Familjeterapins grunder. Ett interaktionistiskt perspektiv. Stockholm, Natur och Kultur. s. 25– 249. 224 s.

Ca 100 sidor litteratur i form av vetenskapliga artiklar tillkommer.

4. Socialpolitik och socialt arbete

Ankarloo, D (2004) Den svenska modellen och globaliseringen. En översikt. I Magnússon, F & Plantin, L (red) Mångfald och förändring i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. s 123-142. 19 s.
Ankarloo, D (2010) Välfärdsmyter – visst har vi råd att finansiera tryggheten, Stockholm: ETC Förlag s. 66-118. 52 s.
Bergmark, Å & Fritzell, J (2007) Välfärdens utveckling efter 1990-talets kris, Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3, 2007. s 102-109 7 s. (pdf-fil)
Borevi, K (2002) Välfärdsstaten och den mångkulturella utmaningen. Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, Uppsala. Kap 1, 40 s.
Cousins, M (2005) ”Gender and the Welfare State”, I: Cousins, Mel. European Welfare States, London: SAGE, s. 58-74. 16 s. (pdf-fil)
Gudmundsson,P. (2012) Skrivanvisningar för studenter . Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbete. Malmö högskola. Hälsa och samhälle.
Hartman, L (2011) (red.) Konkurrensens konsekvenser: vad händer med svensk välfärd? Stockholm: SNS utdrag, ca 150 s.
Meuwisse, A, Sköndalsinstitutets Arbetsrapportserie nr 11 Ersta Sköndal Högskola
” Debatten om Välfärdsstaten och det civila samhället”, Sköndalsinstitutet 1999. 27 s.
Olofsson, J (2015) Socialpolitik –Varför, Hur och till vilken nytta ? Lund: Studentlitteratur 200 s.
Socialstyrelsen: Social Rapport (2010). valda delar. Ca 100-150 s. Finns på web-adress www.socialstyrelsen.se
SOU 2008:15: Långtidsutredningen 2008, huvudbetänkande. s.163-209. 56 s.
Werner, E. & Lundh Nilsson, F. (2019) Samhällsekonomi för socionomer. Lund: Gleerups. 200 s.

Ytterligare artiklar tillkommer om cirka 100 s.

5. Socialt arbete som teoretiskt och praktiskt fält

Ask S, (2011) Hållbara texter: grunderna i formellt skrivande. Stockholm: Liber. 96 s.
Dahlstedt, Magnus & Lalander, Philip (eds) 2018, Manifest: för ett socialt arbete i tiden, Upplaga 1 edn, Studentlitteratur, Lund.
Gudmundsson,P. (2012) Skrivanvisningar för studenter . Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbete. Malmö högskola. Hälsa och samhälle. 16 s
Johansson, E., Laanemets, L. och Svensson, K. (2008) Handlingsutrymme. Natur och Kultur, 230 s.
Pettersson, U. (red.) (2013) Etik och Socialtjänst. Om förutsättningar för det sociala arbetets etik. Fjärde upplagan. Lund: Gleerups, 112 s.

Kursvärdering

En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna skriftligt via lärplattformen. Analys av kursvärdering i form av kursrapport upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.


Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för hälsa och samhälle på Institutionen för Socialt arbete Grundutbildning grundnivå.

Mer information om utbildningen

HS studievägledning - Malmö universitet,
Susanna Lundberg, Kursansvarig
Telefon: 040-6657370
Ewa Sortberg Bassmann, studieadministratör
Telefon: 040-6657721

Anmälan

18 januari 2021 - 04 juni 2021 100% Distans (Malmö) Anmälningskod: mau-15467

Sista anmälningsdag 15 oktober

Ansök

30 augusti 2021 - 14 januari 2022 100% Distans (Malmö) Öppnar för anmälan 15 mars 2021.

31 augusti 2020 - 15 januari 2021 100% Distans (Malmö)